LEVA mellersta Halland – utveckling av åtgärdssamordning för jordbruket i Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner

• SammanfattningSom ett led i att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och havsmiljön har Havs- och vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen initierat projektet ”LEVA - Lokalt engagemang för vatten” som fördelas över 20 olika pilotprojekt inom vattenvårdsarbetet i Sverige. Ett av dessa pilotprojekt (LEVA mellersta Halland – utveckling av åtgärdssamordning för jordbruket i Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner) redovisas här och är ett samverkansprojekt mellan Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner, Högskolan i Halmstad och LRF Halland.Baserat på tidigare erfarenhet av vattenvårdsarbete på landsbygden har fokus för projektet varit att utreda hur nya arbetssätt via åtgärdssamordning kan stimulera till fler åtgärder inom jordbruket för att minska näringsläckage till sjöar och vattendrag. Åtgärdssamordnare anställdes inom projektet med förhoppning om att de skulle kunna fylla en funktion som saknats inom vattenvårdsarbetet. En funktion som innebar att knyta samman markägarnas möjligheter till och behov av åtgärder på sin marker med myndigheternas mål om att uppnå god ekologisk status för vattendragen genom att bedriva myndighetsarbete och tillsyn. Syftet med projektet har varit att identifiera hur åtgärdsplanering kan stärkas och vad som behövs för att fler åtgärder ska kunna genomföras. Utefter åtgärdssamordnarnas arbete har processer och arbetsmetoder dokumenteras och analyserats i ett följeforskningsprojekt med mål att identifiera framgångsfaktorer för ett effektivt åtgärdsarbete. Vidare har mål för projektet varit att utveckla en ökad förståelse för ett framgångsrikt åtgärdsarbete för att motverka övergödning, ge nya kunskapsunderlag för politik och förvaltning, förstärka samverkan om havs- och vattenmiljö, öka kunskapen om övergödningsproblematik och kostnadseffektiva åtgärder bland markägare samt höja kompetensen hos projektets deltagare och intressenter om vattenfrågornas betydelse för en hållbar landsbygdsutveckling.  Projektet sammanfattar praktiska erfarenheter av åtgärdssamordning, markägarnas upplevelse av vattenvårdsarbete samt projektdeltagarnas upplevelser av projektets utveckling genom flera olika delstudier. Dessa inbegriper rapportering av projektets struktur, olika aktiviteter som åtgärdssamordnarna genomfört, provtagning inom pilotområdena, enkätstudier samt intervjustudier med markägare och projektdeltagare. Åtgärdssamordnarnas arbete och rapporteringar under projektets gång samt de delstudier som genomförts inom följeforskningen har gett en samlad och utvecklad bild av hur vattenvårdsarbetet och dess samordning kan stärkas så att fler åtgärder kan genomföras. Utefter detta har framgångsfaktorer för ett effektivt åtgärdsarbete tagits fram. Framgångsfaktorerna fokuserar på den organisatoriska nivån av åtgärdssamordningen med målsättning att vara applicerbara för åtgärdsarbete inom olika typer av avrinningsområden med olika fokus och förutsättningar. Totalt har sex framgångsfaktorer identifierats och delats in i tre kategorier som belyser och nyanserar vikten av organisering av åtgärdssamordning (Åtgärdssamordning i team och Tydliggörande av roller och strukturer), stöd för åtgärdssamordning (Samverkan med andra aktörer och grupper samt Nätverk mellan åtgärdssamordnare) och genomförande av åtgärdssamordning (Samordning från idé till åtgärd och Behovsanpassat arbetssätt). Utefter framgångsfaktorerna och den omfattande erfarenhetsgenerering och kunskapsinsamling som föregått dessa, visar projektet att fortsatt utveckling av ett lyckat vattenvårdsarbete genom åtgärdssamordning främst bör fokusera på att: Skapa långsiktighet i vattenvårdsarbetetInförandet av åtgärdssamordnare kan säkerställa en kontinuitet inom vattenvårdsarbetet som saknas när de flesta projekt drivs med hjälp av konsulter, Kan åtgärdssamordnarna dessutom arbeta i team och/eller i nätverk med andra åtgärdssamordnare skapas en mer robust organisation som bibehåller kunskaperna och möjliggör utveckling av rollen. Genom åtgärdssamordnare som arbetar långsiktigt med överbryggande frågor byggs nya former av kompetenser upp som gränsar både till expertisen hos konsulterna och myndighetsuppdraget hos tjänstemännen. Främja ett flexibelt arbetssättAtt fortsatt låta åtgärdssamordnarrollen vara fri från myndighetsutövning, även om den kan vara kopplad till myndigheten, säkerställer att det framgångsrika, behovsanpassade arbetssättet bibehålls. Detta arbetssätt tillåter åtgärdssamordnarna att arbeta motiverande, ge praktisk hjälp med ansökningar och åtgärder samt att vara en mer neutral länk mellan myndighet och markägare, något som undanröjer flera hinder i vattenvårdsarbetet så att åtgärder kan genomföras.  Underlätta organisationsstrukturen för åtgärdssamordningVid en långsiktig planering av åtgärdssamordningen är det gynnsamt för de organisationer där åtgärdssamordningen ska vara placerad att erhålla förslag på ramar för en organisationsstruktur som kan underlätta arbetet, särskilt gällande praktiska frågor kring anställning och ansvarsfördelning, Det är viktigt för åtgärdssamordnarnas trygghet och legitimitet att det finns en ytterst ansvarig samt en tydlig uppdragsgivare och uppdragsbeskrivning. Det öppna förhållningssättet kring åtgärdssamordningen som LEVA-projektet haft i denna satsning ger en värdefull lokalförankring men skapar också behov hos åtgärdssamordnarna av att ha en samlad kompetens- eller referensgrupp som stöd i sitt arbete för att redan initialt ha tillgång till ett lokalt nätverk för de aktuella frågorna.  Bilda nätverk för åtgärdssamordning och etablera en kunskapsbankÅtgärdssamordnarnas arbete kan underlättas genom att etablera nätverksstrukturer för informationssamling och kontaktskapande. En interaktiv plattform som utgör både kunskapsbank och möjliggör möten skulle kunna bidra till att erfarenheter och arbetssätt lättare sprids mellan åtgärdssamordnare och att de kontinuerligt dokumenteras. En sådan plattform skulle också kunna tillgängliggöras för markägare som på så sätt lättare skulle få tillgång till kunskap och kontakt med åtgärdssamordnarna. Ett sådant nätverk kan även underlätta för nya åtgärdssamordnare, användas för gemensamma utbildningsinsatser och informationsspridning samt ge en samlad bild av det svenska åtgärdsarbetet för vatten i en internationell kontext.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Åtgärdssamordning

Övergödning

Vattenvård

Framgångsfaktorer

Följeforskning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)