Värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler

• Flerbostadshus och lokaler utgör 80 procent av kundunderlaget i de svenska fjärrvärmesystemen. Nivån på framtidens värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler kommer att ha ett starkt inflytande på fjärrvärmens framtida ekonomi och dess investeringsbehov. Som utgångspunkt för en planerad studie av framtida värmebehov har vi utfört en omfattande analys av dagens värmeanvändning. Underlaget utgjordes av anonymiserade enkätsvar till SCB:s energistatistik för flerbostadshus och lokaler avse­ende 2006. Enkäterna kom från 11253 fastigheter med totalt 77,6 miljoner m2 bostads­ och lokalyta. Med olika uppräkningsfaktorer har skattningar erhållits för hela Sveriges bestånd av flerbostadshus och lokaler på totalt 310 miljoner m2, så enkätunderlaget var stort jämfört med det totala beståndet.Värmeanvändningen analyserades med avseende på följande parametrar: fördelning, graddagar, byggår, ventilationssystem, genomförda besparingsåtgärder och samdrift mel­lan olika sätt för värmetillförsel. En separat studie har genomförts av vad som känneteck­nar hög­ och låganvändare av värme. Kyl­ och vattenanvändning har också analyserats. Resultaten visar att de individuella variationerna var betydligt större än de sys­tematiska förklaringarna från de analyserade parametrarna. Drygt 10 % procent av beståndet var höganvändare av värme, som använde mer än 200 kWh/m2. Den ge­nomsnittliga skillnaden i värmeanvändning mellan norra och södra Sverige var liten. I byggårsanalysen avvek inte miljonprogrammets årgångar dramatiskt, vilket ofta hävdas i den svenska energidebatten. FTX-­system i flerbostadshus medförde i genomsnitt en lägre värmeanvändning med 11 kWh/m2. Denna lilla skillnad indikerar att FTX­-syste­mens värmeåtervinning bara har en årlig verkningsgrad på 20­30 procent. Funktionen är dock bättre i lokaler, där verkningsgraden för värmeåtervinning skattades till om­ kring 50 procent. Slutsatsen från analysen av genomförda besparingsåtgärder under de senaste 10 åren indikerade att det är eftersläntrare snarare än pionjärer som utförde åtgärderna. Dvs. det var främst höganvändare som blev medelanvändare efter genom­förda åtgärder. Det fanns nästan 34000 värmepumparna installerade i flerbostadshus och lokaler. Hälften av dessa återfanns i byggnader som var anslutna till fjärrvärme. I samdrift dominerar dock användning av fjärrvärme, speciellt i flerbostadshusen. Typiska höganvändare var byggnader i Västmanlands och Norrbottens län, bräns­leanvändare, viss samdrift med el, kommunala lokaler samt liten fastighetsstorlek. Typiska låganvändare var byggnader i Halland, värmepumpar (men det berodde på metodfelet att enbart tillfördel användes som mått på energitillförsel), statliga lokaler samt stora fastighetsstorlekar. Fjärrvärmeföretagen kan hjälpa sina kunder att identifiera sig som hög­, mellan­ eller låganvändare, om kundregistren systematiskt kompletteras med uppgifter om bostads­ och lokalytor. Värmeanvändningen över nivån 150 kWh/m2 stod enbart för 13 procent bland flerbostadshusen och 14 procent bland lokalerna under 2006. Elimi­nering av fjärrvärmens höganvändare skulle således ge en begränsad, men signifikant reduktion av de totala värmeleveranserna. Våra 6 övergripande slutsatser från projektet blev:• Individuella variationer dominerar över systematiska orsaker till höga eller låga nivåer för den specifika användningen av värme i flerbostadshus och lokaler.• Några signifikanta systematiska orsaker har dock identifierats• Det finns behov av lokal mätning av el till värmeändamål, av vatten som ska bli varmvatten samt av värmeproduktion från värmepumpar• Fjärrvärmeföretagen skulle kunna hjälpa sina kunder att identifiera sig som hög­, mellan­ eller låganvändare.• Det finns på kort sikt en signifikant potential för lägre värmeanvändning i svenska flerbostadshus och lokaler• Effektivisering av byggnaders värmebehov kommer troligen att vara den domine­rande konkurrensutsättningen av fjärrvärme i framtiden

• Multi­family houses and service sector premises constitute 80 % of the customer stock in the Swedish district heating systems. The level of future heat use in these buildings will then have a strong influence on the future district heating economy and the cor­ responding investment demand. As a foundation for a planned study of future heat use, we have per­formed an extensive study of the current heat use for large buildings in Sweden. The input information for this study was the anonymous answers to the an­ nual enquiry of energy use in multi­family houses and service sector premises regarding 2006. Answers were available from 11253 buildings having 77.6 million square meters of residential areas and premises. By using scale factors, estimations could be made for the whole country having 310 million square meters of multi­family houses and premi­ ses. Hence, the enquiry sample constituted a large share of the whole building stock.The specific heat use was analysed by distribution, degree­days, construction year, ventila­tion system, performed conservation measures, and co­operation with other heat supply. A separate study was performed concerning high and low heat use buildings. The use of cold for cooling and water were also analysed.The results show that the individual variations are much larger than the systematic explana­tions for the parameters analysed. Just above 10% of the building spaces were high users of heat (above 200 kWh/m2). The average difference between Northern and Southern Sweden was small, implying a small climatic impact in heat use. The time period between 1965 and 1974 containing the national million dwelling program did not show dramatically higher heat use in the construction year analysis. Installed heat recovery in the ventilation gave a reduction in heat use with 11 kWh/m2 for multi­family houses. This small difference im­plies that the recovery efficiencies were only in average 20­30%. However, the heat recov­ery in service sector buildings was in average more efficient: About 50% in recovery effi­ciency. The conclusion from the conservation analysis is that the measures performed dur­ing the 10 years were done by late­comers rather than by early adopters, since the heat uses after measures in general correspond to the average level for all buildings. Out of 34000 heat pumps installed in the buil­ dings, about half of them were installed in buildings con­nected to district heating.But when more the one heat supply exists, district heat supply dominates, especially in multi­family houses.Typical users with high demands were buildings in the Västmanland and Norrbot­ ten coun­ties, fuel users, certain co­use with electricity, municipal premises, and small buildings. Typical users with low demands were buildings in the Halland county, heat pumps (but due to the systematic error of just accounting for the electricity supply to the heat pumps), state­owned buildings, and large buildings.The district heating companies can help their customers by identification of them as users with high, normal or low demands. This can be accomplished by adding infor­ mation about building space surfaces in the customer files. The heat use above the level 150 kWh/m2 was only 13 % for the multi­family houses and 14 % for the premises. Complete elimination of high use of district heat would then only give a limited, but significant reduction of the total district heat supply. Our 6 major conclusions from the project became: • Individual variations dominate compared to systematic causes considering heatuse in multi­family and service sector buildings. • Some systematic causes were identified. • A demand exists for more local measurements of electricity used for heating, thevolume of water use for hot water. • The district heating companies can help their customers to identify them as high,medium or low users of heat. • On short term, a significant potential exists for lower heat use in the Swedishmulti­family and service sector buildings. • More efficient heat use in building will probably be the most important competi­tor to district heat supply in the future.

Nyckelord

TECHNOLOGY

TEKNIKVETENSKAP

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)