Förändringsprocessen vid införande av ISO 9000 i träföretag

• Det finns endast få studier i den vetenskapliga litteraturen om hur ISO 9000 påverkar arbeten och arbetsförhållanden i verksamheter. Syftet med denna studie var att identifiera hur ISO 9000 och dess införandeprocess påverkar företagen, arbetsmiljön och arbetsförhållanden i tredjepartscertifierade företag. Studien har genomförts i fyra träföretag enligt en speciellt för projektet framtagen metodik, där datainsamlingen skett med intervjuer, dokumentgranskning, genomgång av nyckeltal och statistik, enkäter och direkta observationer. Resultaten visar att ISO 9000 vanligen haft en positiv inverkan på företagen vad gäller en förbättrad marknadsposition, bättre struktur på verksamheten och bättre ordning och reda. I de företag som endast hade certifikatet som mål blev övrig påverkan relativt marginell. Kvalitetssystemen låser vanligen inte organisationerna i ett oönskat arbetssätt, även om detta kan ske på individnivå. Däremot är det vanligt att företagen åstadkommer och permanentar positiva förändringar inom både försäljning, administration och produktion. Vidare kan oönskade rutiner och arbetssätt elimineras. Tillkommande rutiner kan ibland upplevas meningslösa och onödigt ansträngande av enskilda anställda. Ett kvalitetssystem underlättar ofta genomförandet av förändringar eftersom en dokumenterad och beslutad förändring omedelbart blir formell norm i företaget. Resultaten visar också exempel på att erfarenheter av ISO 9000 underlättar genomförandet av nya förändringsprojekt, både genom att företagen har lärt hur man genomför organisationsövergripande förändringsprojekt och genom att ISO 9000 ger en struktur att driva nya utvecklingsprojekt utifrån. Införandet av ISO 9000 påverkar sällan den fysiska arbetsmiljön, och då med enstaka detaljförbättringar i arbetsplatsutformning. De anställda kan uppleva ökad press och ökade tidskrav. Emellertid skapas bättre ordning och reda, som i sig påverkar den fysiska och psyko-sociala arbetsmiljön positivt. Den gemensamma normen underlättar samarbetet i företaget, bland annat mellan operatör och arbetsledare. Ett kvalitetssystem minskar också behovet av arbetsledning då arbetsrutiner, kvalitetskrav etc. finns dokumenterade och tillgängliga i systemet. Intresset för och diskussionen av kvalitetsfrågor kan öka. Större resursåtgång och ökad administration hör till de nackdelar som ett kvalitetssystem ger. Det är företagens uppläggning av hur man väljer att genomföra ISO 9000 som har den starkaste påverkan på arbetsförhållanden, inte ISO 9000-standarden i sig. Systematik i arbetet, tillsatta resurser, ledningens engagemang och anställdas delaktighet är positivt korrelerade med företagens prestanda, kvalitetsutveckling och arbetsmiljö. I företag med ett alltför expertorienterat arbetssätt, där få personer genomför arbetet under införandeprocessen, ger arbetssättet en övervägande negativ inverkan på resultatet, jämfört med företag med högre grad av deltagande från övriga anställda. Tillämpningen av ISO 9000 varierar mellan företagen, men tycks vara mer genomgripande i tredjepartscertifierade företag. Vidareutveckling av kvalitetssystemen är relativt begränsad, om inte företagsledningen aktivt prioriterar detta.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Maskinteknik -- Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Mechanical Engineering -- Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics (hsv//eng)

Nyckelord

economics

forest industries

quality systems

working conditions

Manufacturing engineering and work sciences

Produktion och arbetsvetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)