Markvattnets innehåll av baskatjoner och aluminium och dess påverkan på tillväxt och kådflöde i kraftigt försurad granskog

• Med början 1985 har IVL, Aneboda följt nedfallet av luftföroreningar på ca 70 st av de observationsytor som lades ut i södra Sverige av Skogsvårdsorganisationen efter torkåren 1982-1983. På samma ytor har också markförsurningsprocessen följts genom provtagning av markvatten på 50 cm djup. Dessa mätningar har påvisat en betydande försurning av markvattnet på många platser speciellt i södra Sverige. Mot bakgrund av den pågående diskussionen om markförsurningens effekter på skogsträdens hälsa och tillväxt har en skade-och tillväxtundersökning gjorts på ett urval av dessa ytor. Tio ytor i södra Sverige med de högsta uppmätta aluminiumhalterna och lägsta halterna av basiska katjoner (Ca, Mg, K) i markvattnet valdes hösten 1993 ut för analys av trädens tillväxt. Inom samma område valdes dessutom 10 ytor med låga aluminiumhalter i markvattnet som referenser. Graden av försurning i markvattnet hade inget samband med trädens tillväxt. Varken höga aluminiumhalter, låga pH-värden eller låga halter av basiska katjoner i markvattnet visade några samband med trädens tillväxt. Avgången på ytorna (ca 0,3 % av träden har dött per år) var normal för granskog i södra Sverige och hade inget samband med markförsurningen, mätt i markvattnet. Dessutom studerades kådflödet från granar samt rotrötefrekvens med resultat att varken kådflöde eller rotröta visade något samband med markvattnets grad av försurning. Markvattnets innehåll av baskatjoner har sjunkit och aluminiumhalterna ökat under den studerade perioden (1984-1993), möjligen med undantag för kraftigast försurade ytorna.

• Med början 1985 har IVL, Aneboda följt nedfallet av luftföroreningar på ca 70 st av de observationsytor som lades ut i södra Sverige av Skogsvårdsorganisationen efter torkåren 1982-1983. På samma ytor har också markförsurningsprocessen följts genom provtagning av markvatten på 50 cm djup. Dessa mätningar har påvisat en betydande försurning av markvattnet på många platser speciellt i södra Sverige. Mot bakgrund av den pågående diskussionen om markförsurningens effekter på skogsträdens hälsa och tillväxt har en skade-och tillväxtundersökning gjorts på ett urval av dessa ytor. Tio ytor i södra Sverige med de högsta uppmätta aluminiumhalterna och lägsta halterna av basiska katjoner (Ca, Mg, K) i markvattnet valdes hösten 1993 ut för analys av trädens tillväxt. Inom samma område valdes dessutom 10 ytor med låga aluminiumhalter i markvattnet som referenser. Graden av försurning i markvattnet hade inget samband med trädens tillväxt. Varken höga aluminiumhalter, låga pH-värden eller låga halter av basiska katjoner i markvattnet visade några samband med trädens tillväxt. Avgången på ytorna (ca 0,3 % av träden har dött per år) var normal för granskog i södra Sverige och hade inget samband med markförsurningen, mätt i markvattnet. Dessutom studerades kådflödet från granar samt rotrötefrekvens med resultat att varken kådflöde eller rotröta visade något samband med markvattnets grad av försurning. Markvattnets innehåll av baskatjoner har sjunkit och aluminiumhalterna ökat under den studerade perioden (1984-1993), möjligen med undantag för kraftigast försurade ytorna.

Keyword

luftföroreningar

försurning

skog

markförsurning

markvatten

deposition

gran

skogstillväxt

kådflöde

rotröta

södra Sverige

baskatjoner

aluminium

Al

granskog

Ca

Mg

K

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)