Analys av träningstider inom föreningsidrotten. En studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv

• I Riksidrottsförbundets (RF) styrdokument Idrotten vill framgår att ett av de centrala målen för idrottsrörelsen är att alla som vill, oavsett ålder eller kön, ska få delta i den organiserade föreningsidrotten. För att uppnå detta mål krävs bland annat att fördelningen av träningstiderna, men även tillgängligheten till de olika träningsanläggningarna är jämlikt fördelade. Mot bakgrund av detta har syftet med studien varit att beskriva, kartlägga och analysera fördelningen av träningstider ur ett ålders- och könsperspektiv samt utifrån olika lagidrotter.Datainsamlingen genomfördes av Centrum för Marknadsanalys AB (CMA) och riktade sig till 417 (av totalt 6 800) slumpvis utvalda föreningar inom idrotterna bandy, basket, fotboll, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll. Målgruppen för undersökningen var de idrotter som hade flest antal utövare och tillhörde kategorin lagidrotter. En ytterligare avgränsning var att respektive förening skulle bedriva verksamhet för såväl pojkar som flickor. Vid datainsamlingen kontaktades föreningarna inledningsvis via telefon, där ett antal attitydfrågor ställdes. Föreningarna skickade sedan in träningsscheman till CMA som registrerade materialet i en databas. På grund av svårigheter att nå alla föreningar via telefon, kompletterades undersökningen med ett brevledes utskick till slumpmässigt utvalda föreningar. Den slutgiltiga analysen, bearbetningen och avrapporteringen utfördes av forskargruppen Idrottsvetenskap på Karlstads universitet.Resultaten visar att majoriteten av de undersökta föreningarna har prioriteringsordningar för fördelning av träningstider och att dessa i första hand baseras på ålder och nivå på utövandet. I snitt driver 1 av 10 föreningar egna anläggningar där fotbollen dominerar med 1 av 5 föreningar med egen anläggning. Resultaten pekar på att fördelningen av träningstider i olika typer av anläggningar följer ett relativt traditionellt mönster inom de flesta undersökta idrottsgrenarna. Principen är att ju yngre deltagare i lagen desto tidigare träningstid. Man kan inte heller utläsa i materialet att någon grupp, pojkar eller flickor, skulle vara särskilt förfördelade, vilket överensstämmer med resultat från tidigare studier inom området.Denna studie pekar på ytterligare behov av såväl bred som fördjupad kunskap i frågor somrör detta angelägna problemområde. I framtida studier bör man således låta flera delar av idrotts-Sverige ingå i urvalet. Vidare bör de mest populära individuella idrottsgrenarna för unga idrottareingå. I detta sammanhang är det också relevant att kunna undersöka och analysera kvaliteten påde anvisade anläggningarna, då detta indirekt kan vara ett mått på en prioriteringsordning. I diskussionen förslås två rekommendationer, där den första vänder sig till landets kommuneroch andra ägare och förvaltare av idrottsanläggningar och RF. I de uthyrningsbestämmelser och principer för fördelning av tider som upprättas, skall det klart vara inskrivet att man beaktar att tiderna skall fördelas på ett sådant sätt att man eftersträvar ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Den andra rekommendationen ges till Sveriges skolor och den handlar om ett fördjupat samarbete mellan skolor och idrottsföreningar likt Handslagets satsning på integrering mellan skola och föreningsliv.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

träningstider

kön

barn- och ungdomsidrott

Idrottsvetenskap

Sports Science

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)