Isbrytare och kluster inom det svenska musikundret

• Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetar med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här exemplifieras ett urval musikaliska isbrytare och kluster som framgångsrikt men på olika sätt bidragit till det svenska musikundret: Stig ”Stikkan” Anderson och Polar Music International AB, Bert Karlsson och Mariann Records, Ola Håkansson med Sonet och Ten Music Group, Robert von Bahr med BIS Records, Per-Olof ”Pelle” Karlsson och Prim Records samt Dag Volle ”Denniz PoP” med Cheiron Studios. Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Resultat och slutsatser Vår analys visar tydligt att enskilda teorier inte kan förklara alla väsentliga delar i det svenska musikundret. Det behövs därför en kombination av flera teorier och förklaringsmodeller. I vår panel diskuteras kärnfrågor kring just detta. 

Nyckelord

Svenska musikundret

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)

kfu (ämneskategori)