Co-Developing Sustainability Requirements: Exploring client and municipal perspectives in housing development

↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Search: (WFRF:(Eriksson Per)) lar1:(kth) > (2020-2024) > Co-Developing Susta...

Details
MARC

Candel, Melissa,1994-KTH,Ledning och organisering i byggande och förvaltning (author)

Co-Developing Sustainability Requirements : Exploring client and municipal perspectives in housing development

BookEnglish2020

Publisher, publication year, extent ...

Stockholm :KTH Royal Institute of Technology,2020
48 s.
electronicrdacarrier

Numbers

LIBRIS-ID:oai:DiVA.org:kth-272246
ISBN:9789178735341
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-272246URI

Supplementary language notes

Language:English
Summary in:English &Swedish

Part of subdatabase

SwePubSwePub

Classification

Subject category:vet swepub-contenttype
Subject category:lic swepub-publicationtype

Series

TRITA-ABE-DLT ;2015

Notes

QC 20200507
Construction has major environmental, social and economic impacts. Improving sustainability both during and after the construction process is widely discussed among a slew of practitioners, governments and researchers. Construction clients, such as housing developers, are considered key actors for change and innovation because of their position to set requirements when procuring construction projects. The process of developing project requirements has therefore mainly been studied during the construction clients’ procurement process. At the same time, municipalities use their position as land owners to drive sustainable development. Land allocation agreements allow municipalities to set project-specific sustainability requirements for construction projects on municipal land. The purpose of this thesis is to explore how municipal sustainability requirements affect housing developers when planning and designing their projects.The research is based on a single empirical case study of an urban development programme comprising multiple parallel and sequential housing construction projects. In this study, the municipality’s and housing developers’ perspectives are explored. The results demonstrate that the housing developers perceive several barriers to implementing municipal sustainability requirements. The three main barriers that were identified are reduced flexibility coupled with uncertainty, conflicting interests coupled with reduced autonomy and interdependencies, and a lack of trust and transparency coupled with interdependencies. The municipal sustainability requirements are initially developed by the municipality for the land allocation agreement. They are then co-developed further by the municipality and the housing developers together through negotiations before being finalised in conjunction with the developers’ procurement process.The study is focused on the period following the housing developers’ signing of land allocation agreements with the municipality and before starting their procurement process. During this period, the housing developers attempt to negotiate municipal sustainability requirements that they anticipate will increase costs, risk and uncertainty and decrease the value of their final product. Negotiations between the housing developers and the municipality can be viewed as value co-creation processes stimulated by functional conflict. These findings build on three papers that are included in the thesis.Contributions are made to literature on the role of construction clients and their perceived barriers to implementing and developing sustainable construction solutions and practices and barriers to change in general. Theoretical contributions are also made to literature on value co-creation in construction by illustrating how clients engage in the co-creation of value with municipalities and other clients. Finally, the theoretical link between value co-creation and functional conflict is studied and developed.
Byggandethar stora miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter. Hållbar utvecklingbåde under och efter byggprocessen diskuterasblandrepresentanter förindustrin, politikeroch forskare. Byggherrar,till exempel i rollensom bostadsutvecklare, anses vara viktiga aktörer för förändring och innovation på grund av deras positionatt ställa krav vid upphandling av byggprojekt. Processen föratt utveckla projektkrav har därför huvudsakligen studerats under byggherrensupphandlingsprocess. Samtidigt använder kommunersin position som markägare för att driva hållbar utveckling genom att utmana den privata sektorn. Markanvisningargör det möjligt för kommunerna att ställa projektspecifika hållbarhetskravför byggprojekt på kommunal mark. Syftet med denna studieär att undersöka hur kommunala hållbarhetskravpåverkar bostadsutvecklare när de planerar och utformar sina projekt.Resultatenär baseradepå en empirisk fallstudie av ett stadsutvecklingsprojekt innehållandeflera parallella och sekventiella bostadsprojekt. I denna studie undersöks undersöks bådekommunens och bostadsutvecklarnas perspektiv. Resultaten visar att bostadsutvecklarnauppfattar ett antal hinder för att genomföra kommunala hållbarhetskrav. De tre största hindrensom identifierats är minskad flexibilitet i kombination med osäkerhet, intressekonflikteri kombination med minskad autonomi och beroende av andra aktöreroch brist på förtroende och öppenhet i kombination med beroende av andra aktörer. De kommunala hållbarhetskraven utvecklasinitialtav kommunen för markanvisningsavtalen. De utvecklas sedan vidare av kommunen och bostadsutvecklarna tillsammans genom förhandlingar. Slutligen konkretiseras deisamband medbostadsutvecklarnas upphandlingsprocess. Studien fokuserar på perioden frånatt bostadsutvecklarna tecknatmarkanvisningsavtal med kommunen meninnan deras upphandlingav entreprenörer påbörjats. Under denna periodförsöker bostadsutvecklarna förhandla ner de kommunala hållbarhetskrav som de förutser kommer öka deras kostnader, risk och osäkerhetsamtminska värdet på deras slutprodukt. Förhandlingarna mellan bostadsutvecklarna och kommunen kan ses som värdesamskapande processer drivna av funktionella konflikter. Dessa resultat bygger på tre artiklar som ingår i avhandlingen.Bidrag görs till litteraturen ombyggherrensroll och dessupplevda hinder för att implementera ochutveckla hållbara lösningar och praxis och hinder för förändring. Teoretiska bidrag görs också till litteraturenom värdesamskapande inom bygggenom att illustrera hur byggherrarharvärdesamskapandeprocesser tillsammansmed kommuner och andra byggherrar. Slutligen studerasoch utvecklas den teoretiska kopplingen mellan värdesamskapande och funktionell konflikt.

Subject headings and genre

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER Samhällsbyggnadsteknik Byggproduktion hsv//swe
ENGINEERING AND TECHNOLOGY Civil Engineering Construction Management hsv//eng
Sustainability requirements
housing developers
municipalities
land allocation
functional conflict
value co-creation
Real Estate and Construction Management
Fastigheter och byggande

Added entries (persons, corporate bodies, meetings, titles ...)

Karrbom Gustavsson, Tina,ProfessorKTH,Ledning och organisering i byggande och förvaltning(Swepub:kth)u1tdtd7u (thesis advisor)
Eriksson, Per-Erik,ProfessorKTH,Ledning och organisering i byggande och förvaltning (thesis advisor)
Warsame, Abukar,DocentKTH,Fastighetsekonomi och finans (thesis advisor)
Brorström, Sara,UniversitetslektorUniversity of Gothenburg (opponent)
KTHLedning och organisering i byggande och förvaltning (creator_code:org_t)

Internet link

Find in a library

Co-Developing Sustainability Requirements Exploring client and municipal perspec... (Search the publication in LIBRIS)

To the university's database

Find more in SwePub

By the author/editor: Candel, Melissa, ...; Karrbom Gustavss ...; Eriksson, Per-Er ...; Warsame, Abukar, ...; Brorström, Sara, ...

About the subject

ENGINEERING AND TECHNOLOGY: ENGINEERING AND ...; and Civil Engineerin ...; and Construction Man ...

Parts in the series: TRITA-ABE-DLT ;

By the university: Royal Institute of Technology

Search outside SwePub

Extend your search to:: Google; Google Book Search; Google Scholar

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se