Effekter av Klimatklivet : Utvärdering år 2020

• Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala klimatinvesteringar. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet med Klimatklivet är att varaktigt minska växthusgasutsläppen. Naturvårdsverket prövar ansökningar och beslutar om stöd samt har i uppgift att följa upp och utvärdera stödet. Naturvårdsverket har gett WSP i uppdrag att utvärdera effekterna av Klimatklivet under perioden 2016–2018.Syftet med utvärderingen är att:utvärdera additionella effekter av Klimatklivetanalysera Klimatklivets effekter på dynamisk effektivitetanalysera Klimatklivets effekter på övriga miljömål ochbedöma Klimatklivets konkurrenseffekter.Att utvärdera additionella effekter innebär att undersöka om Klimatklivet har gett mer utsläppsminskning av växthusgaser än vad som hade skett utan Klimatklivet. Dynamisk effektivitet uppstår om Klimatklivets åtgärder ger effekter som över tid genererar kostnadseffektivitet. Analysen handlar om att utreda om Klimatklivet bidragit till att liknande åtgärder kan genomföras till en lägre kostnad i framtiden. Analysen av effekter på övriga miljömål undersöker vilka effekter Klimatklivets åtgärder ger på andra miljömål än ”Begränsad klimatpåverkan”. Frågeställningen i Klimatklivets konkurrenseffekter är om investeringsstödet hämmat konkurrensen.Särskilt fokus i utvärderingen är att undersöka i vilken mån Klimatklivet bidragit till additionella effekter, det vill säga bidragit till mer utsläppsminskningar än utan Klimatklivet. Andra frågor i utvärderingen av additionalitet har varit om det faktiska utfallet av investeringen är lika stor som i ansökan och om utsläppsminskningarna i slutrapporterna skiljer sig från uppgifterna i ansökan samt om Klimatklivet tidigarelägger investeringar.Den slutsats som kan dras av granskningen av realiserade utsläppsminskningar i slutrapporter är att utsläppsreduktionen sällan avviker från uppgifterna i ansökan. Cirka 94 procent anger samma utsläppsreduktion i slutrapporten som i ansökan. Där avvikelser förekommer jämfört med ansökan kan avvikelsen avse en utsläppsreduktion som antingen är större eller mindre än den i ansökan. Kompletterande enkätsvar visar att andelen som anger att åtgärden motsvarar den i ansökan är 84 procent. Resultatet av granskningen av realiserade utsläppsminskningar bekräftar att uppgifterna i ansökningarna sällan avviker från senare bedömningar och att i avsaknad av mätdata är ansökningarna det bästa tillgängliga underlaget för kvantifiering av additionella effekter.Utvärderingen av additionalitet har utgått från frågan om stödet har varit avgörande för att den beviljade åtgärden har genomförts. För att undersöka vad som hade hänt utan Klimatklivet har tre grupper av aktörer valts ut för informationsinsamling: de som har beviljats stöd, de som har sökt stöd men fått avslag och övriga aktörer som utan stöd genomför investeringar som liknar de åtgärder som får finansiering av Klimatklivet. Utsläppsminskningarna som uppskattats av Naturvårdsverket baserat på ansökningarna är 1,1 miljoner ton växthusgaser (CO2-e) per år för åtgärder som beviljades mellan 2016 och 2018. I utvärderingen av additionella effekter är frågeställningen hur stor del av utsläppsminskningarna som har skett på grund av Klimatklivet. Kvantifieringen av de additionella effekterna för beviljade åtgärder baseras på en enkätstudie. Resultatet indikerar en total additionalitet på cirka 82 procent av de uppskattade utsläppsminskningarna av växthusgaser har varit additionella i den meningen att de inte hade realiserats utan Klimatklivet. I kvantifieringen kan cirka 72 procent av utsläppsminskningarna tillskrivas full additionalitet. Delvis additionalitet på grund av att åtgärderna genomförts i mindre omfattning uppskattats bidra med cirka 10 procent. Motsvarande beräkning för avslagna åtgärder ger en sammanlagd additionalitet på cirka 65 procent av de uppskattade utsläppsminskningarna. Vid beräkningen av additionella effekter skiljer sig andelen beroende på om de beviljade eller de avslagna ansökningarna används vid kvantifieringen. Skälen till att grunda uppskattningen av additionell effekt på beviljade åtgärder är att generaliserbarheten från enkätundersökningen är större för beviljade åtgärder eftersom svarsfrekvensen är högre. Ett annat är att det inte går att utesluta att det finns skillnader mellan beviljade och avslagna åtgärder som kan innebära att resultatet för avslagna inte direkt kan föras över till beviljade. Slutsatsen som kan dras är att åtminstone 65 procent av utsläppsminskningarna är additionella, men sannolikt är de större.Klimatklivet tidigarelägger genomförandet av åtgärder, men den tidsmässiga additionaliteten har inte kvantifierats. I enkäten framkommer att nära 60 procent av respondenterna bedömer att Klimatklivet tidigarelagt åtgärden. De flesta anger att tidigareläggningen är mellan 6 månader och 2 år. Endast en liten andel anger att åtgärden har tidigarelagts med 5 år eller mer. Åtgärder med kortast tidigareläggning gäller laddstationer för elfordon.Dynamisk effektivitet uppstår när en åtgärd ger upphov till effekter vilka över tid genererar högre kostnadseffektivitet. Till exempel kan genomförandet av en åtgärd bidra till att framtida åtgärder av samma typ kan genomföras till en lägre kostnad, varpå utsläppsminskningen per investeringskrona stiger. Tre effekter som är viktiga för dynamisk effektivitet har studerats. Det är läreffekter, nätverkseffekter och exponeringseffekter.Med läreffekter menas den process där de verksamma aktörerna i produktionskedjan av en produkt tillskansar sig erfarenheter under produktionen, vilket gör att de kan sänka produktionskostnaderna. En nätverkseffekt uppstår när nyttan av att äga en produkt ökar med antalet personer som använder produkten.Exponeringseffekter uppkommer genom informationsspridning om en innovation och är en viktig aspekt för att uppnå teknikspridning. I analysen av dynamisk effektivitet har åtgärder med koppling till flytande biogas studerats.Åtgärderna inom flytande biogas har inte varit verksamma länge nog för att läreffekter ska kunna observeras även om aktörerna på marknaden menar att läreffekter sannolikt har uppstått på marknaden för flytande biogas.De intervjuade aktörerna menar att det finns en nätverkseffekt på marknaden för flytande biogas. Det är en rimlig slutsats eftersom tre sammanlänkade åtgärder genomförts parallellt. Fler tankställen gör det mer attraktivt att införskaffa ett gasdrivet fordon och producera mer biogas. Fler gasdrivna fordon gör det mer attraktivt att anlägga fler tankställen. Att Klimatklivet understött indirekta nätverkseffekter är dock svårt att belägga empiriskt, men att påverkan sannolikt skett stärks genom den befintliga litteraturen. Exponeringen för de olika åtgärderna inom flytande biogas har varit hög. Klimatklivet har sannolikt bidragit till exponeringseffekter när det gäller flytande biogas.Bedömningen av Klimatklivets effekter på andra miljökvalitetsmål visar att åtgärder kopplade till biogas och laddinfrastruktur ger positiva effekter på många miljömål. Samma åtgärder uppvisar få eller inga negativa effekter. Påverkan på miljökvalitetsmålen beror på omfattning och vilka försöktighetsåtgärder som vidtas, där anläggning för produktion av biodrivmedel kan ha viss negativ inverkan på miljömålet Levande skogar om åtgärden skulle leda till ökat uttag av skogsråvara. Laddinfrastruktur kan försämra förutsättningarna för att nå En giftfri miljö och Storslagen fjällmiljö. Det senare gäller om åtgärden skulle innebära att gruvbrytningen ökar i fjällnära miljö. Åtgärderna avfallsanläggningar för ökad återvinning m.m. bidrar positivt till En giftfri miljö och En god bebyggd miljö. Åtgärder kopplade till energikonvertering och fjärrvärme kan ge antingen positiva eller negativa effekter på miljömålen, beroende på vilken typ av energikonvertering som genomförs. Undantaget är tillvaratagande av spillvärme som har en positiv inverkan på ett stort antal miljökvalitetsmål. Sammantaget bedöms klimatklivet ha haft en positiv inverkan på miljökvalitetsmålen.För sju typåtgärder har det varit möjligt att kvantifiera övriga miljöeffekter i förhållande till reduktionen av växthusgaser. Det gäller typåtgärderna anläggning för produktion av biogas, tankstation biogas, inköp tunga fordon och fyra typer av laddinfrastruktur. Störst effekt på kväveoxidutsläpp och lättflyktiga organiska föreningar och kolväten har anläggningar för biogasproduktion haft följt av tankstationer för biogas, på grund av att de beviljats mer stöd. Laddinfrastruktur minskar kväveoxidutsläppen i mindre utsträckning, men i relation till växthusgasreduktionen är minskningen hög.Analysen av konkurrenseffekter har undersökt om Klimatklivet har påverkat marknaden i form av antal företag, om det lett till inträdeshinder på marknaden, om företagens konkurrensförmåga har påverkats, om stödet lett till att offentliga aktörer konkurrerar med privata aktörer och om det är lönsamt att söka stöd från Klimatklivet.På marknaden för biogas har Klimatklivet inte medfört ökade hinder för att ta sig in på marknaden för nya företag. Däremot har stöden möjligen medfört att vissa barriärer har sänkts när det gäller till exempel produktion av flytande biogas som är lättare att transportera. Det är dock svårt att dra en tydlig slutsats om hur Klimatklivet påverkat aktörernas möjlighet att konkurrera. För att göra det behövs mer ingående information om utvecklingen på den danska mark

Subject headings

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)