Ergo-Index Slutrapport Etapp 1 : Resultat från litteraturstudie och försöksstudie

• Målet med detta projekt är att vidareutveckla Ergo-Index modellen, som kan användas för att analysera olika sätt att utföra ett arbete på och välja det lämpligaste ur både belastningsergonomiska och produktionsekonomiska aspekter. I Etapp 1 sammanfattas i denna rapport. Här har målet varit att i) samla kunskap om sambanden mellan belastning, belastningstid och återhämtningsbehov samt risken för belastningsskador och ii) samla data som ger underlag för modellering av återhämtningsbehovet. Etapp 1 har till största delen finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, och till del av de medverkande organisationerna.   En litteraturstudie baserad på främst databassökningar i Medline, Ergonomics Abstracts och Scopus genomfördes med huvudfokus på samband mellan belastningsnivå, belastningstid, återhämtningsbehov samt modeller inom detta område. En försöksstudie med 10 medverkande från rörbranschen som gjorde sammanlagt 160 försök genomfördes i syfte att få fram data om samband mellan belastningstid, belastningsnivå och återhämtningsbehov. I försöken tryckte de medverkande på ett handtag på en armlängds avstånd framför kroppen i ögonhöjd. Belastningsnivån och belastningstiden varierades mellan olika försök. Såväl subjektiva metoder, t ex skattningar enligt Borg’s CR-10 och RPE skala, som objektiva metoder som kraftmätning och tidtagning användes. Resultaten har bearbetats med statistiska metoder och regressionsanalys har använts för inledande modellering.   Exponentiella samband bestämda genom kurvanpassning av försöksdata presenteras, såväl för uthållighetstid (funktion av belastningsnivå) som för återhämtningstid (funktion av belastningsnivå och relativ belastningstid). Högre belastningsnivåer leder till kortare uthållighetstider. Tiden för återhämtning efter belastning som pågått under en relativ belastningstid (fraktion av uthållighetstiden) minskar generellt med minskande belastning för att sedan öka igen vid låga belastningar. Återhämtningstiden är längre för belastningar motsvarande 10 % av maxkraften än vid 30 % vid relativ belastningstid. Sådana data har, enligt författarens kännedom, inte rapporterats tidigare. Däremot, om man normerar återhämtningstiden med reella belastningstiden tenderar denna kvot att vara konstant, vilket innebär att återhämtningstiden är proportionell mot belastningstiden, med olika proportionalitetskonstant för olika belastningsnivåer. Denna proportionalitet är tydligare för belastningscykel 1 än för cykel 2. Vidare visar resultaten att uthållighetstiden är kortare och återhämtningstiden längre vid en upprepad belastning, vilket indikerar att trötthet ackumuleras.   Litteraturstudien har gett viktiga resultat exempelvis vad avser olika trötthetsmekanismer, olika typer av belastningssituationer, könsskillnader och psykosociala faktorer. Resultaten från både försöksstudien och litteraturstudien bidrar med viktig kunskap till den vidareutvecklingen av Ergo-Index modellen som kommer att utföras i projektets Etapp 2. I rapporten diskuteras vilka faktorer som bör inkluderas i den fortsatta modellutvecklingen.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Maskinteknik -- Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Mechanical Engineering -- Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics (hsv//eng)

Nyckelord

Ergonomi

trötthet

återhämtning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)