Studie av pressmaskiner för VS-arbete

• I denna rapport redovisas resultaten av en studie om pressmaskiner på uppdrag av parterna VVS Installatörerna och Byggnads. Tidigare har det uppmärksammats att maskinen är tung och att arbete med den ofta sker i ogynnsamma arbetsställningar över axelhöjd. Målet med projektet har varit att göra en översiktlig kartläggning av vilka maskiner som används för att pressa ihop VS-rör samt att göra en bedömning av arbetsmiljöaspekterna av detta monteringsarbete. Det har genomförts med montörer från tre företag i Stockholmsområdet. En litteraturstudie har genomförts och sammanställts. Arbetsplatsanalyser har gjorts med tio medverkande montörer. Vid dessa har subjektiva metoder såsom intervjuer och skattningar med VIDAR och Borgs CR-10 skala använts och objektiva metoder såsom EMG-metoder, biomekaniska datorsimuleringar och beräkningar. Resultaten visar att det finns olika maskin- och kopplingstyper, men inte någon gemensam standard för maskiner, backar eller kopplingar. I rapporten ges en sammanställning av de maskintyper som de återförsäljare och rörföretag som medverkat anser vara vanligast. Den ergonomiska analysen visar att många av de arbetsmoment med pressmaskin i tak som analyserats är olämpliga ur ergonomisk synpunkt. Arbetsställningarna vid fogning av rör i tak leder till ogynnsamma belastningar. Man arbetar ofta med armarna över axelhöjd, med vridna och böjda arbetsställningar och leder nära eller i ytterläge vilket bidrar till detta. De hanterade maskinerna och backarna (käftarna) som påträffats i studien väger tillsammans mellan 2,5 och 9 kg. I hur stor omfattning pressfogar används har varit svårt att klargöra i studien. Kontaktpersonerna på rörföretagen och återförsäljarna samt montörerna som medverkat i studien bedömde att 40 % eller mer av alla rörfogar pressas. Detta motsägs dock av det faktum att det var svårt att hitta objekt i Stockholmsområdet där man använde pressfogning under den sexveckorsperiod som fältstudien genomfördes. Arbetet som utförs över axelhöjd med att iordningsställa rör inför fogning samt fogning uppskattas av montörerna utgöra ungefär en tredjedel av arbetstiden. Av denna tid utgör själva fogningen en liten del. Används pressning är den muskuloskeletala belastningen högre än vid svetsning/lödning, men fogningstiden är kortare vid pressning än vid svetsning/lödning. En slutsats av studien är att arbete med att pressfoga rör i tak är ergonomiskt sett olämpligt. De ogynnsamma arbetsställningarna i sig är en huvudorsak till detta. Å andra sidan medför de befintliga alternativa arbetsmetoderna också höga belastningar, främst genom att arbetsställningarna är likartade. Därför kan även de befintliga alternativa metoderna vara ogynnsamma, även om dessa inte varit i fokus i denna studie. I rapporten ges även förslag på fortsatt arbete, t.ex. utveckling av nya koncept för fogning av rör. Ett annat är en kartläggning av hur mycket man exponeras för ogynnsamma arbetsställningar och andra riskfaktorer vid olika fogningsmetoder, samt mer information om återhämtningstider efter sådant arbete. Det skulle ge ett bättre underlag för prioriteringar i arbetsmiljöarbetet, eftersom man i den ergonomiska bedömningen också bör väga in typ av arbete (statiskt/dynamiskt) och tidsaspekter (bl.a. exponeringstid).

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Maskinteknik -- Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Mechanical Engineering -- Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)