Multikriterieanalyser vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården : kriterier och analysmetoder

• Vid prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården tar man i regel hänsyn till ett stort antal aspekter såsom hur stort vårdbehovet är och hur stor nytta en viss åtgärd förväntas göra. Ibland görs prioriteringar av en enskild beslutsfattare medan de andra gånger går igenom komplicerade beslutsprocesser med många personer involverade. I många fall görs avvägningarna implicit utan att det är möjligt för beslutfattare att kunna redogöra för vad legat till grund för beslutet och det är då inte heller möjligt för utomstående att ta del hur man kommit fram till beslutet. Det finns dock en strävan mot att prioriteringsbeslut i ökad utsträckning ska göras på ett systematiskt och mer öppet sätt för att berörda parter ska kunna ta del av resultatet, grunderna och motiven bakom besluten.För att detta ska vara möjligt behövs metoder för att systematiskt hantera prioriteringsbeslut som tar hänsyn till komplex information och ger möjlighet till tydliga avvägningar mellan olika kriterier. Dit hör t ex multikriterieanalysmetoder där relevanta kriterier fastställs och ges olika vikter med syftet att rangordna olika beslutsalternativ. Utmärkande för denna ansats är att det inte finns några givna kriterier som ska värderas och viktas utan beslutsfattarna måste själva definiera vad analysen ska omfatta. Internationellt har multikriterieanalys använts i liten skala vid resursfördelning inom hälso- och sjukvården och jag känner inte till någon sådan tillämpning i Sverige.Den metod som använts mest i Sverige, den nationella modellen för öppna prioriteringar, syftar också till att skapa systematik och mer genomtänkta beslut och som kan förklaras för allmänheten/berörda parter. Den skiljer sig dock på flera sätt från multikriterieanalysmetoderna ovan. Den största skillnaden är att den i huvudsak är en kvalitativ metod som utgår från den etiska plattformen i riksdagens riktlinjer för prioriteringar. Vid prioriteringar med förutbestämda kriterier t ex svårighetsgrad, patientytta och kostnadseffektivitet finns skäl att anta att även andra aspekter ibland vägs in i bedömningen utan att det beskrivs.I rapportens första del, som beskriver kriterier som använts vid prioriteringar i andra länder på nationell och regional nivå, framgår att det förekommer ett stort antal kriterier vid sidan av de som finns i den nationella modellen. Det kan tyda på att man i andra länder accepterar andra grunder för prioriteringar och/eller att prioriteringar som görs i Sverige även väger in aspekter som inte omfattas de explicita kriterierna.Erfarenheter från olika prioriteringsarbeten i Sverige visar även att många efterfrågar en möjlighet att tydligare vikta olika kriterier. Eftersom prioriteringar handlar om att göra komplicerade avvägningar grundat på värderingar som skiljer sig åt mellan olika människor är det kanske varken rimligt eller önskvärt att försöka utveckla generella kvantitativa modeller för prioriteringsbeslut. Däremot kan det antagligen vara ett stöd för prioriteringar i avgränsade sammanhang där de involverade personerna enas om hur relevanta kriterier ska viktas.Jag tror därför att multikriterieanalyser kan ha en plats i framtiden även i Sverige. Därför är det vår förhoppning att denna rapport ska skapa ett intresse för fortsatt forskning och utveckling inom detta område.

• The first part of this report draws attention to the vast amount of different criteria for policymakers to consider in priority setting decisions. There are several similarities between criteria that have been used in decision making in different countries and regions. However, it is interesting to highlight an important difference between the Swedish ethical platform and other countries and regions. The difference lies in the lexical ordering between the principles in the Swedish platform. This implies that one should take into account the principle of human dignity before the principle of need and solidarity and that the same relation should apply between the principle of need and solidarity and the principle of cost effectiveness. This strict hierarchy does not exist between principles in other countries. Similarities between different ethical platforms are especially found in relation to the principle of need or severity of the disease of which both play an important role in all countries and regions. Cost- effectiveness is another criterion that appears in all platforms that we have included in this report. Furthermore, it should be mentioned that the effect of an intervention plays an important role in all of the studies and reports that we have included. In several cases, there is a special focus on the prioritization of interventions with a proven efficacy. The above mentioned criteria are the most commonly present in reports on priority setting in health care but there are many other criteria which may be relevant to consider. It should also be noted that there are great similarities between the various reports on what should not constitute a basis for prioritization. For example, many countries and regions are reluctant to include chronological age as one criterion in their official reports.The second part of the report presents the methods of multi-criteria analysis; an umbrella term for various methods that uses a formalized process and ranks different alternatives on how they perform on a number of selected criteria. The different steps of a general multi-criteria analysis are presented: (1) identification of the object (2) construction of the model (3) evaluation of results and (4) the development of an action plan. A performance matrix, which is a standard tool for multi-criteria, is illustrated. In the next step, a selection of a number of various methods is presented, namely: direct analysis of the performance matrix, ordinal methods, the even swap-method, multi-attribute utility theory (MAUT), and the analytic hierarchy process (AHP). A number of applications of multi-criteria analysis have been performed in the area of health care decision making and the advantages and disadvantages of applying these methods in this area are highlighted.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy (hsv//eng)

Nyckelord

Health Care Sector

Health Priorities

Prioritering inom sjukvården

hälsoekonomi

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)