Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård : en begreppsanalys

• I diskussioner om prioriteringar förekommer andra begrepp närbesläktade med begreppet prioritering såsom fördelning och ransonering. Likaså förekommer begreppet prioritering i ett flertal olika innebörder. Detta är otillfredsställande både ur handlings- och kommunikationssynpunkt. Enligt prioriteringsutredningen, och senare riksdagen, skall prioriteringsbesluten vägledas av vissa riktlinjer. Frågan blir då vilka beslut det är som skall räknas som prioriteringsbeslut. Syftet med denna skrift är att redovisa resultatet av en analys av begreppen fördelning, prioritering och ransonering.Begreppet fördelning. Med termen “fördelning” kan vi endera syfta på en process eller ett tillstånd. Processen kan innehålla en sammanhängande yttersta avsikt – ett resultat (resultatorienterad). Processen kan också vara av annan karaktär. Den kan vara slumpartad eller sakna sammanhängande avsikt (tillståndsorienterad). För att processen skall räknas som en fördelningsprocess där något fördelats mellan olika mottagare måste de tänkta mottagarna ingå i reflektionen över hur fördelningen skall ske. Detta ger oss följande formella definitioner av begreppet fördelning:Processen P innebär en fördelning av X i den utsträckning P utförs i syfte att dela upp eller dela ut X mellan två eller flera mottagare.Förutom att syfta på en process kan vi syfta på ett tillstånd när vi använder termen “fördelning”. Vi betraktar då ett visst tillstånd ur fördelningssynpunkt.Tillståndet T innebär en fördelning av X i den utsträckning delar av X tillfallit två eller flera, alternativt att X endast tillfallit en mottagare men delar av X kunde ha tillfallit ytterligare minst en mottagare.Begreppet prioritering. Kärnan i begreppet prioritering torde fångas av Nationalencyklopedins formulering ”ge företräde åt”. Beslutet att ge företräde åt något innebär ett val och kan ske genom att endera ”sätta före” eller ”säga nej”. Alla val utgör dock inte prioritering.För att ett val mellan olika alternativ skall räknas som en prioritering måste följande villkor vara uppfyllda:alternativen måste alla vara övervägda,valet innebär skapandet av en ordning mellan alternativen, ochordningen måste skapas utifrån enhetligt prioriteringsobjekt.Det första villkoret innebär att endast medvetna val skall räknas som prioritering. Det andra villkoret berör beslutet att ”sätta före” eller ”säga nej”. Det sista villkoret innebär att ett val mellan t.ex. två patienter utgör prioritering endast om valet baseras på samma prioriteringsobjekt (vårdbehov, kostnadseffektivitet, etc.). Vart och ett av de tre villkoren är nödvändiga för att ett beslut skall räknas som en prioritering. Tillsammans utgör de tre villkoren en tillräcklig betingelse för att ett beslut skall räknas som en prioritering.Begreppet öppen prioritering. Analysen har utmynnat i följande förslag till definition av begreppet öppen prioritering.En prioritering är öppen i den utsträckning prioriteringsbesluten, grunderna och resonemangen (inklusive förväntade konsekvenser) är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem.Begreppet ransonering. Vi kan med termen ransonering syfta på både ett beslut och ett tillstånd.Beslut B innebär en ransonering av vård i den utsträckning B fattas med insikten att vårdbehovet inte blir optimalt åtgärdat.Tillstånd T utgör en ransonering i den utsträckning T innebär att vårdbehoven inte är optimalt åtgärdade.Begränsning av vårdbehovets tillfredsställande utgör kärnan i ransoneringsbegreppet. Begränsningen kan ske på flera olika sätt. Vi kan därför tala om olika typer av ransonering.Målransonering – en begränsning av behovsmålet, d.v.s. optimal hälsa kommer ej att uppnås.Tidsransonering – t.ex. ökade väntetider för patienten, vilket betyder en begränsning av hur snabbt patientens vårdbehov blir åtgärdat.Utspädning – glesare återbesök, sämre protestyper, personal med lägre utbildning, billigare läkemedel med sämre effekt eller med flera biverkningar än ett dyrare alternativ. Det handlar här om en begränsning av kvaliteten på åtgärderna.Besparing och satsning i relation till prioritering och ransonering. Besparing eller minskning av vårdutbud kan vara en vanlig form för ransonering. Men alla besparingar eller minskningar av vårdutbud innebär inte ransonering. Det kan t ex ibland handla om att anpassa utbudet till ett förändrat vårdbehovspanorama. En satsning på ett visst område kan ha förgåtts av ett prioriteringsbeslut. Men enbart beslutet att satsa resurser på ett område kan inte räknas som en prioritering.

Subject headings

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy (hsv//eng)

Keyword

Health care rationing

Health priorities - organization and administration

Prioritering inom sjukvården

Hälso- och sjukvårdsprioriteringar

Sjukvårdsransonering

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)