Coal Lives : Italians and the Metabolism of Coal in Wallonia, Belgium, 1945-1980

• This manuscript focuses on the relationship between coal and the history of the over 300,000 Italian miners who moved to Wallonia, Belgium, from 1946 onwards, in accordance to the State agreement between Italy and Belgium known as “men in exchange for coal.” Notably, I use environmental history of migration to analyze what I define as “the metabolism of coal.” The socio-ecological metabolism of coal still defines Wallonia’s built and natural environment. The three main drivers of the metabolism of coal have been coal extraction, exercised mainly by immigrant labor; the material processing and transformation of coal into energy and other commodities; and the circulation of those coal byproducts within and outside of Belgium.The technocratic organization of such an ecology –– enacted by the capitalistic rationale behind the metabolism of coal –– permeates in a totalitarian way the socio-ecological ordering of Wallonia, encompassing and traversing wastelands, liminal and semi-rural zones, as well as memories.  This process is still evident today even when coal production has entirely ceased. These now liminal spaces attracted capitals, workers, material cultures, and different living species, which all contributed to co-producing hybrid ecologies that still live, inhabit, and resist on the edges of Belgian industrial metabolism. But what happens when such an all-encompassing order of things crumbles down? How is the geo-history of such a place re-signified in the everyday life of those who inhabit Wallonia? What is the material and historical heritage of post-industrial areas such as Wallonia?Using environmental history of migration and environmental humanities as methodological and epistemological standpoints I want to stress the ecological continuities and shifts within the metabolism of coal. Using a transdisciplinary approach, I analyze workscapes, post-industrial spaces, heritage sites, as well as memorial and socio-environmental transformation and relationalities through time and space. In doing that, I employ what I define as a geo-historical approach.  Each of the six chapters of my thesis is built around a geo-historical correspondence between a place and a key concept which forms a series of threads stretched within the landscape. Those threads all follow a socio-ecological pattern, linking the three major Walloon rivers (Meuse, Haine, Sambre) and the Walloon coal basins, which are almost perfectly juxtaposing in a geographical, geological and historical meshwork.

• Avhandlingen fokuserar på relationen mellan kol och historia. I fokus står de mer än trehundratusen gruvarbetare som från 1946 utvandrade från Italien till Vallonien i Belgien, som en del i ländernas bilaterala avtal kallat ”män i utbyte mot kol.” I synnerhet har jag använt miljöhistorisk metod och teori om migration för att förstå vad jag kallar ”kolets metabolism”. Kolets socio-ekologiska metabolism är fortfarande något som utmärker Valloniens byggda och naturliga miljö. De tre stora drivkrafterna bakom kolets metabolism har varit kolbrytning, utförd i huvudsak av invandrad arbetskraft; materiell förädling och förvandling av kol till energi och andra varor; samt transport av biprodukter från kol inom och utanför Belgien.Den tekniska organiseringen av denna ekologi – präglad av de kapitalistiska motiv som ligger bakom kolets metabolism – genomsyrar den socio-ekologiska ordningen i Vallonien. Geografiskt och socialt omfattar den ödemarker, marginaliserade och semi-rurala områden, men också minnen. Effekterna är påtagliga än idag trots att kolbrytningen upphört helt. De idag marginaliserade platserna attraherade kapital, arbetskraft, olika materiella kulturer och många arter av djur och växter. Dessa skapade tillsammans s.k. hybrida ekologier som fortfarande existerar.Avhandlingen ställer frågor föranledda av storskaliga förändringar. När sådana sker, hur påverkas förståelsen av platsens historia för dem som bor i Vallonien? Vad är det materiella och historiska arvet från postindustriella platser som Vallonien? Jag använder mig av miljöhistoriska och miljöhumanistiska ansatser samt migrationshistorisk forskning som metodologiska och epistemologiska utgångspunkter för att tydliggöra ekologiska samband och brytpunkter i kolets metabolism. Detta transdisciplinära tillvägagångssätt möjliggör min analys av arbetslandskap, postindustriella platser, minnesmärken och minnesarbete. Jag kallar detta en geo-historisk ansats. Vart och ett av avhandlingens sex kapitel är organiserat kring en geo-historisk relation mellan platser och nyckelbegrepp. Tillsammans bildar dessa en serie trådar som löper genom landskapet. De tre större vallonska floderna (Meuse, Haine, Sambre) knuts på sätt till de vallonska kolfyndigheterna. Floderna och kolet löper samman och bildar ett konsekvent geografiskt, geologiskt och historiskt mönster.

Subject headings

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Keyword

environmental humanities

migration

environmental history

coal

mining

metabolism

Italians

ECSC

heritage

toxicity

geo-history

walking methodology

minatori

emigrazione

storia delle migrazioni

storia ambientale

CECA

patrimonio culturale

tossicità

metabolismo

geostoria

mineurs italiens

migration

CECA

patrimoine

metabolisme

geo-histoire

histoire de l'environnement

Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

History of Science, Technology and Environment

Publication and Content Type

vet (subject category)

dok (subject category)