id:"swepub:oai:DiVA.org:liu-20675"
Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:liu-20675" > Folkhemsrap? :
- 1 av 1
- Föregående post
- Nästa post
- Till träfflistan
- Bredström, AnnaLinköpings universitet,Institutionen för tematisk utbildning och forskning,Filosofiska fakulteten (författare)
Folkhemsrap? : Motstånd och ‘anständighet’ i svensk hiphop
- BokSvenska2002
Förlag, utgivningsår, omfång ...
- Linköping :Linköping University Electronic Press,2002
- 26 s.
- electronicrdacarrier
Nummerbeteckningar
- LIBRIS-ID:oai:DiVA.org:liu-20675
- https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20675URI
Kompletterande språkuppgifter
- Språk:svenska
- Sammanfattning på:engelska
Ingår i deldatabas
- SwePubSwePub
Klassifikation
Serie
- ThemES - Themes on Migration and Ethnic Studies,1101-7570 ;7
Anmärkningar
- ‘I dag är svensk hiphop större än någonsin’, konstaterar Expressen (00/12/02) i en artikel under rubriken När hiphopen kom till Sverige. Artikeln fortsätter: ‘Petter, Feven och Latin Kingsär frontfigurer inom en genre som musikexperterna tror kommer att växa explosionsartat i framtiden’. Den musikgenre eller kulturform som länge har varit etablerad och som har diskuterats i USA tycks ha kommit till Sverige för att stanna. Även om svensk hiphop har en relativt lång historik, vilket inte minst musikjournalisten Fredrik Strage pekat på i reportageboken Mikrofonk åt (Strage, 2001), var det inte förrän under nittiotalet och då särskilt under de senaste två-tre åren som svensk hiphop på allvar började att diskuteras i offentliga sammanhang. Strages bok rönte i sig mycket stor uppmärksamhet i svensk media. Boken recenserades i rikstäckande såväl som i lokal media. I princip överallt tycktes det plötsligt vara aktuellt att diskutera hiphop som kulturellt fenomen. Hiphopen aktualiserar flera av vår tids mest centrala konfliktdimensioner.Den rör exempelvis frågor om sexualitet, rasism, etniska relationer och förortsproblematik. Hiphop kan förstås på flera olika sätt. Som musikgenre kan dess musikaliska rötter och andra influenser spåras och undersökas. Ett annat (bredare) alternativ är att fokusera på hiphopen som populärkulturellt fenomen. I denna artikel diskuterar vi ur en rad infallsvinklar hiphopen som just populärkulturell företeelse.Vårt teoretiska perspektiv bygger i huvudsak på den materialistiska och feministiskakritik som formerats inom det teoretiska fält som vanligtvis brukar betecknas Cultural Studies, CS. Vårt teoretiska perspektiv bygger även på den kritik som etnicitets- och rasismforskare i sin tur har riktat mot feministisk teori. Inledningsvis redogör vi kort för utvecklingen inom CS och positionerar oss själva i en materialistiskt grundad kritik. Efter det att vi kritisk granskat flera av de konfliktfyllda teman som hiphopen på ett eller annat sätt berör, främst i form av segregation och stigmatisering, lyfter vi med hjälp av feministisk kritik fram frågan om kön. Detta gör vi framför allt genom att diskutera konstruktioner av maskulinitet artikulerade så väli hiphopkulturen som i dess mottagande av mainstreammedia.
Ämnesord och genrebeteckningar
- SOCIAL SCIENCES
- SAMHÄLLSVETENSKAP
Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)
- Dahlstedt, MagnusLinköpings universitet,Institutionen för tematisk utbildning och forskning,Filosofiska fakulteten(Swepub:liu)magda41 (författare)
- Linköpings universitetInstitutionen för tematisk utbildning och forskning (creator_code:org_t)
Internetlänk
Till lärosätets databas
- 1 av 1
- Föregående post
- Nästa post
- Till träfflistan
Hitta mer i SwePub
- Av författaren/redakt...
- Bredström, Anna
- Dahlstedt, Magnu ...
- Delar i serien
- ThemES - Themes ...
- Av lärosätet
- Linköpings universitet
Sök utanför SwePub
- Sök vidare i:
- Google Book Search
- Google Scholar
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.
- Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem
- LIBRIS.kb.se
