Yrke, Cancer och Alkohol : En studie av alkoholrelaterad cancer i olika yrken

• The association between alcohol and e.g. liver cirrhosis, alcohol psychosis, alcohol poisoning, violence, accidents etc is well established . The connection between alcohol and cancer is less well known, however. Every third Swede will fall ill with cancer during their lifetime. Alcohol is considered to be the second most important risk factor of cancer, preceded by tobacco. Earlier studies on alcohol consumption in different occupations is scarce. There is however a well-established association between alcohol consumption and socio-economic group.The aim of this study is to examine the risks of alcohol-related cancer in men by different occupations. For this purpose the 1970 Census population was followed up for the period 1971-1984 by means of the Swedish Cancer-Environment Registry. Previous research have shown a strong association between alcohol and cancer in the oral cavity, oesophagus, larynx, and pharynx and a slightly weaker association with cancer of the liver. More than half of the incidence of aerodigestive cancer is caused by alcohol. There is a strong synergistic effect between alcohol and cancer in the aetiology of the aerodigestive cancers and more than 80% of these cancers is caused by alcohol in combination with smoking. Smoking is not a risk factor of cancer in the liver, though. The aetiology of cancer is very complex and factors and this complicates the discussion about causality. Lung cancer is largely caused by smoking and by observing the lung cancer incidence in a group the proportion of smokers can be roughly estimated. This is helpful in the estimation of impact of alcohol respectively smoking in the results. In occupational groups which display statistically significantly elevated standardised morbidity rates (SMR) of alcohol related cancer and lung cancer there is reason to take smoking into account in the discussion of the aetiology of aerodigestive cancer. This is a descriptive study is intended to be a base for further etiological or analytical studies. The aim is to establish hypotheses about the possible impact of alcohol in the aetiology of cancer at the aerodigestive sites and cancer of the liver in different occupational groups.The results implies a need for further research on alcohol consumption and cancer among literary and artistic workers, printing workers, housekeepers and related service workers, secretaries, typists and related workers, legal workers, travelling agents, waiters and waitresses, ship officers, post workers and other messengers, and finally packers, dockers and freight handlers, store and warehouse workers. It is difficult to draw any general conclusions from these results, but in several of these occupational groups there are several established risk factors of a higher alcohol consumption to be found, such as inadequate social contacts, low control, high demands resulting in high tension, among others. Whether the cancer, examined in this study, is caused by alcohol or some other risk factors it is important in a pubic health perspective to study these occupational groups and work environments in further detail to order to enable future prevention.

• Att alkoholkonsumtion har ett samband med levercirrhos, alkoholpsykos, alkoholförgiftning, våld, mord, självmord känner de flesta till. Mindre välkänt för många är dock kopplingen mellan alkoholkonsumtion och cancer. Cancer drabbar var tredje svensk någon gång under livet och efter en rad epidemiologiska studier där cancer relaterats till de kända riskfaktorerna anses alkohol vara den, efter tobaksrökning, andra största enskilda riskfaktorn för cancer. Den tidigare forskningen om alkoholkonsumtion i olika yrken är något bristfällig. Det står dock klart att alkoholkonsumtion skiljer mellan olika socialgrupper och att det finns en rad yrken för vilka risken för vissa alkoholrelaterade diagnoser är vanligare.Syftet med denna studie är att kartlägga riskerna för alkolrelaterad cancer, bland män, i olika yrken utifrån utdrag ur Cancer-Miljöregistret 70 (CMR 70), vilket är en samkörning av Cancerregistret 1971-84 och Folk- och bostadsräkningen från 1970. För att uppnå detta syfte fordras en sammanställning av den tidigare kunskapen om sambandet mellan alkohol och cancer som kan ligga till grund för en operationalisering av alkoholrelaterad cancer. Den tidigare forskningen ger ett starkt stöd åt sambandet mellan alkoholhaltiga drycker och cancer i munhåla, svalg, struphuvud samt matstrupe och ett något svagare samband mellan alkohol och levercancer. Bland männen i västvärlden beräknas det att runt hälften av fallen av dessa alkoholrelaterade cancerformer, exklusive lever, beror på alkohol och mer än 80% av denna cancer tillskrivs alkohol i kombination med rökning. Det förekommer en stark synergistisk effekt mellan alkohol och rökning vid etiologin bakom cancer. Sambandet mellan alkohol och cancer är mycket komplext och det är svårt att bedöma vilket inflytande faktorer som rökning, livsstil, ändrade matvanor till följd av hög alkoholkonsumtion kan spela. De uppenbara metodologiska problemen förhindrar möjligheterna att dra helt säkra slutsatser. Allvarliga confounders som rökning och matvanor är ofta svåra att ta hänsyn till i epidemiologisk cancerforskning. En stor del av lungcancerfallen orsakas av rökning och genom att studera lungcancerincidensen kan möjligtvis grupper med en stor andel rökare identifieras. Detta kan vara av hjälp vid bedömningen av alkoholens respektive rökningens möjliga inflytande på resultaten. I yrkesgrupper vilka uppvisar statistiskt signifikant förhöjda standardiserade morbiditetskvoter (SMR) för alkoholrelaterad cancer och samtidigt för lungcancer finns det anledning att ta hänsyn till även rökning vid en eventuell överrisk för cancer i struphuvud, matstrupe, munhåla och svalg. Rökning är dock troligtvis inte en riskfaktor för levercancer vilket alkohol är. Förhoppningen är att slutligen ställa upp hypoteser om alkoholens betydelse vid uppkomsten av cancer inom olika yrkesgrupper. Denna uppsats är rent deskriptiv och är tänkt att ligga till grund för vidare etiologisk forskning.Resultaten pekar på att det kan finnas anledning till vidare studier kring alkohol och cancer i yrkesgrupperna litterärt och konstnärligt arbete, stenografi- och maskinskrivnings- samt annat kontorsarbete, grafiskt arbete samt husligt arbete och portierarbete. Även för grupperna juridiskt arbete, partiförsäljning genom kundbesök samt agenturarbete, serveringsarbete, sjöbefälsarbete samt postalt och annat budarbete och likaledes paketerings- och emballeringsarbete samt stuveri-, lager- och förrådsarbete kan det vara motiverat att ta hänsyn till alkohol i vidare cancerforskning. I ett flertal av dessa yrkesgrupper förekommer överrisker för en hög alkoholkonsumtion, exempelvis bristande sociala kontakter, stress med fler. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån dessa resultat, men oavsett om riskförhöjningarna beror på alkoholkonsumtion eller någon annan cancerframkallande exponering till följd av arbetsmiljön eller yrkesvalet så finns det anledningar att vidare studera dessa yrkesgrupper och arbetsmiljöer. Denna uppsats kan förhoppningsvis ge uppslag till vidare forskning om varför en rad yrkesgrupper uppvisar överrisker för cancer som är främst alkoholrelaterad.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology (hsv//eng)

Nyckelord

Occupation

cancer

alcohol

epidemiology

Cancer Environment Registry

oesophagus cancer

cancer of the oral cavity

larynx cancer

pharynx cancer

liver cancer

lung cancer

Yrke

cancer

alkohol

epidemiologi

Cancer-Miljöregistret

munhålecancer

struphuvudcancer

matstrupscancer

cancer i svalg

levercancer

lungcancer

Public health science

Folkhälsovetenskap

Epidemiology

Epidemiologi

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)