Steiners teori om grupprocess och produktivitet

• The main purpose of this report is to describe and scrutinize Steiner’s (1972) theory of group processes and productivity.Group work is not just one simply defined activity but several activities with different conditions. Steiner (1972) has, based on type of problems, identified different forms of group work; additive disjunctive, conjuctive, discretionary, compensatory or complementary group work. Sjödin (1991) and Granström & Einarsson (1995) show in an expansion of Steiner’s theory that a group may handle a task in line with Steiner’s different forms of group work.

• Gruppens arbete och produktivitet är något som fascinerat forskare i nästan ett sekel. Redan  1913  genomförde  Ringlemann  sina  berömda  repdragningsexperiment som fortfarande  är  aktuella  (Brown,  1988;  Forsyth,  1990;  Kravitz  &  Martin,  1986). Ringelmann intresserade sig för förhållandet mellan produktivitet per individ i grupper jämfört med gruppens produktivitet som helhet. Hans forskning har gett upphov till den sk Ringelmanneffekten, vilken innebär att gruppens resultat blir allt sämre med ökad gruppstorlek än vad man kan förvänta sig utifrån de enskilda gruppmedlemmarnas individuella  förmåga.  Produktivitet  i  grupper  har  intresserat  många  gruppforskare (Andersson, 1996; Blumberg, 1994; Brown, 1988; Collins & Guetzkow, 1964; Davis, 1996; Forsyth, 1990; Jern, 1998; Kravitz & Martin, 1986; McGrath, 1978; Nilsson, 1993; Sjödin, 1991; Steiner, 1966, 1972, 1976, 1986; Tindale & Anderson, 1998; Witte &   Davis;   1996;   Wittenbaum,  Vaughan   &   Stasser,   1998;   Zander,   1979)   och Ringelmanns experiment kan  betraktas som  typisk  för  den  forskning  som  bedrevs angående gruppers prestation fram till första världskriget.I  början  av  1950-talet  ändrades  dock  forskningstrenden  från  att  ha  fokuserat  på individers prestationer i grupper till att mer fokusera på vilka processer i grupper som gör att de blir produktiva (Brown, 1988; Collins & Guetzkow, 1964; Davis, Laughlin & Komorita, 1976; Egerbladh & Sjödin, 1986; Forsyth, 1990; Levine & Moreland, 1990; Roby & Lanzetta, 1958; Sjödin, 1991; Steiner, 1972, 1974, 1976, 1983, 1986; Stroebe, Diehl & Abakoumkin, 1996; Witte & Davis; 1996; Wittenbaum, Vaughan & Stasser, 1998).Fenomen i  grupper som  studerats är  exempelvis conformity (Forsyth,  1990; Hare, Blumberg, Davies & Kent, 1994; Kent, 1994a; McGrath & Kravitz, 1982; Shaw, 1976), bystander effect (Kent, 1994b; McGrath, 1978; Steiner, 1974, 1986), social facilitation, (Brown, 1988; Forsyth, 1990; Helmreich, Bakeman & Scherwitz, 1973; Kent, 1994b; McGrath, 1978; McGrath & Kravitz, 1982; Tindale & Anderson, 1998; Steiner, 1983; Zander, 1979) och social inhibition även benämnt social loafing (Brown, 1988; Forsyth, 1990; Kent, 1994b; Steiner, 1966, 1972, 1976). Processerna är ofta omedvetna och så starka att gruppmedlemmarna dras med utan att vara medvetna om vad som pågår. De processer  som  uppstår  i  grupper  kan  vara  stödjande  och  konstruktiva,  såväl  som hindrande och destruktiva för gruppen och gruppens arbete.

Nyckelord

Group work

processes

productivity

group resources

task

gruppsykologi

SOCIAL SCIENCES

SAMHÄLLSVETENSKAP

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)