Exilens dilemma: att stanna eller att återvända : Beslut i Sverige av polska kvinnor som överlevde KZ-lägret Ravensbrück och räddades till Sverige 1945-1947

• This thesis is about the intersection of great narratives and individual decisions. In the intersection, the dilemma of exile is discussed: to remain in exile or return to one’s homeland. The decision to remain or return was made by the surviving Polish female concentration camp prisoners that were brought back to Sweden in 1945 with the Red Cross rescue operation.The women’s decisions have been contextualized by being placed against the political, social and economic upheavals that took place primarily in Poland, but also partly in Sweden, as well as in the international environment with which the new Poland had to form a relationship following the Second World War.The thesis moves between three levels: the micro level, comprising the individuals, their choices and experiences; the macro level, including the surrounding social, economic and political structures; the meso level, which merges the individual, her network and the state. The theoretical framework is on the one hand based on Reinhart Koselleck’s concepts of “realm of experience” and “expectations” that structure the time horizon and refer to the universal, and on the other hand, the sociological concept of generations and Svante Lundberg's model of exile with the concepts of Circumstance, Frame and Meaning. Both Koselleck and Lundberg focus on the individual / group and structural context. Sources used have been material from the Swedish Government and the two Polish governments and their agencies. In addition, a number of Polish and Swedish newspapers published during the period 1945-1947 as well as material from the Polish Source Institute in Lund (PIZ) have been studied. Thirteen in-depth interviews with the surviving women (both in Poland and Sweden) have been carried out, resulting in so-called life stories, with the objective of providing an answer to the question of why some of them remained in Sweden after the war while others returned to Poland. In the women's life stories, some themes can be distinguished: the common realm of experience, being adherent to the same sociological generation with a manifest collective memory (which in part developed differently depending on their decisions to remain or return), a link between war and captivity and expectations for the future. Otherwise, the life stories highlight the women's construction of identity, which is affected by growing up in the between-war Poland, the time during World War II and the occupation. It also reveals that these experiences influenced their decision: remaining and returning.

• Avhandlingen rör sig i skärningspunkten mellan de stora berättelserna och de individuella besluten. I den skärningspunkten diskuteras exilens dilemma: att stanna i exil eller återvända till sitt hemland. Beslutet om kvarstannande eller återvändande fattades av överlevande polska kvinnliga koncentrationslägerfångar som räddades till Sverige 1945 med Röda Korsets räddningsaktion.Kvinnornas beslut har kontextualiserats genom att de placeras mot de politiska, sociala och ekonomiska omvälvningarna som ägde rum främst i Polen men också delvis i Sverige och i den internationella omgivningen som det nya Polen hade att förhålla sig till efter andra världskriget. Framställningen rör sig mellan tre nivåer: mikronivån som inbegriper de enskilda individerna, deras val och erfarenheter; makronivån som innefattar de omgivande sociala, ekonomiska och politiska strukturerna; mesonivån som sammanfogar individen, dess nätverk och staten. Avhandlingens teoretiska ram baserar sig å ena sidan på Reinhart Kosellecks begrepp erfarenhetsrum och förväntningshorisont som strukturerar tiden och talar om det allmänskliga, å andra sidan på begreppet sociologisk generation och Svante Lundbergs modell kring exil med begreppen Bakgrund, Ram och Mening. Både Koselleck och Lundberg fokuserar på den enskilda individen/gruppen och strukturella sammanhang.Källor som användes har varit material från den svenska regeringen och de båda polska regeringarna och deras myndigheter.  Vidare har ett antal polska och svenska tidningar utgivna under perioden 1945-1947 och kvarlämnat material efter det Polska Källinstitutet i Lund (PIŹ) undersökts.Tretton djupintervjuer med överlevande kvinnor (både i Polen och i Sverige)med målsättning att få ett svar på frågan varför vissa av dem efter krigets slut stannade kvar i Sverige, medan andra återvände till Polen har genomförts s.k. livsberättelser.  I kvinnornas livsberättelser kan några teman urskiljas: det gemensamma erfarenhetsrummet, tillhörigheten till en sociologisk generation med ett manifesterat kollektivt minne (som delvis utvecklades olika hos återvändarna och kvarstannarna efter deras beslut), en koppling mellan kriget och fångenskap och förväntningar på framtiden. I övrigt synliggör livsberättelser kvinnornas identitetskonstruktion som påverkas av uppväxten i det mellankrigstida Polen, tiden under andra världskriget och ockupationen. Det framkommer också att dessa erfarenheter inverkade på deras beslut om kvarstannande och återvändande.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Nyckelord

Life story

macro level

micro level

meso level

Koselleck

realm of experience

expectations

Poland

women

surviving

concentration camp

Ravensbrück

collective memory

sociological generation

identity

migration

exile

refugees

World War II

rescue operation

oral history

History

Historia

Historia

History

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)