Administratörerna : administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor

• Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro. I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare. Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning. Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.

• The Swedish University system has evolved into a vast and complex institution. Expansion has not only concerned student and teacher numbers, but also the organizations where they work, including administrative tasks and the staff categories who manage them. All this has given rise to representations of, and questions about, the university administrators and their relation to teachers and researcher. This article aims to describe how the composition and size of the university administration has changed in the period 2001-2018. While it indicates that the increase in the number of administrators is mainly proportional to that of teachers and researchers, it also shows that the character of the university administrator corps has changed. This tendency finds expression in the patterns of growth and decline of administrator categories during the period, and in changes in the level of educational attainment of the corps of administrators. The new pattern, established in the period under study, is interpreted as an adaptation of administrator tasks to management ambitions to govern and control the efficiency of the organization, including the productivity of its teachers and researchers. The academic profession, whose organizational environment is made up by the thus refashioned administrative apparatus, has thereby been furnished with new conditions for negotiating which administrative tasks should be performed by them, and which tasks belong with the administrative staff. Another possible implication may be that the university administrator corps could evolve into a new profession.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

universitetsadministration

högskoleadministration

administratörer

lärare

forskare

profession

new public management

Sociologi med utbildningsvetenskaplig inriktning

Sociology Education

universitetsadministration

högskoleadministration

administratörer

lärare

forskare

profession

new public management

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)