Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? En syntes av meta-analyser. : Delrapport från SKOLFORSK-projektet: Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering .

• SAMMANFATTNINGDenna rapport är en syntes av forskning som presenterats i s.k. meta-analyser. Meta-analyser är studier där mananvänt särskilda statistiska metoder för att beräkna s.k. effektstorlekar utifrån interventionsstudier. Medeffektstorlekarna sammanfattas främst forskningsresultat från experimentella studier som fokuserar liknandeforskningsfrågor. Syftet med vår syntes var att sammanställa forskning om vilka stödinsatser (i föreligganderapport synonymt med intervention) som främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Merspecifikt har vi studerat vilka arbetssätt/pedagogiska undervisningsmetoder som leder till uppfyllelse avkunskapsmål för denna elevgrupp. Dessa arbetssätt definierar vi som generella pedagogiska stödinsatserrespektive ämnesspecifika pedagogiska stödinsatser inom områdena läsning och skrivning samt matematik.Vi har systematiskt sammanställt och analyserat 38 meta-analyser för 5 olika arbetssätt (1) kamratlärande,(2) samarbetslärande, (3) explicit undervisning, (4) metakognitiva strategier samt (5) individuellt lärande.Dessa fem arbetssätt är representanter för generella pedagogiska stödinsatser. Vidare har vi sammanställt ochanalyserat forskning inom två innehållsområden, (1) läs- och skriv samt (2) matematik. Inom dessa tvåinnehållsområden förekommer arbetssätt i form av generella pedagogiska stödinsatser såväl somämnesspecifika pedagogiska stödinsatser.Tre av de fem undersökta arbetssätten, i form av generella pedagogiska stödinsatser, visar på goda effekternär det gäller uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Dessa tre arbetssätt är kamratlärande, explicitundervisning och träning i metakognitiva strategier.Forskningsstödet för individuellt lärande är svagare, både för att det ännu saknas tillräckligt myckettillförlitlig forskning och för att den forskning som finns inte kan rapportera mer än måttliga effekter. Det finnsännu relativt lite forskning som fokuserar samma forskningsfråga, t ex tillämpning av individuellt lärande fören specifik grupp elever med svårigheter inom ett särskilt innehållsområde. Detta leder till att forskningen inteheller i särskilt stor utsträckning har sammanfattats i form av meta-analyser om individuellt lärande. När detgäller samarbetslärande finns goda effekter för elever i allmänhet, men trots att samarbetslärande är ett av demest undersökta arbetssätten av de vi tar upp i syntesen saknas entydiga resultat av vilken effekt detta arbetssätthar för uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Det finns få studier som har fokuserat särskilt påelever i svårigheter och den forskning som finns bygger på relativt små urval och har en hel del bristeravseende tillförlitlighet. Vi vill alltså inte påstå att individuell undervisning och samarbetslärande inte skullekunna vara effektiva arbetssätt för att stödja elever i svårigheter. Särskilt när det gäller samarbetslärande visarenskilda resultat att detta arbetssätt har potential att vara en framgångsrik metod. I dagsläget saknar vi docktillräcklig evidens för att dessa metoder har förutsättningar att främja skolprestation för elever i svårigheter påett bättre sätt än vad som sker inom ramen för ordinarie skolverksamhet.Inom området läs- och skrivsvårigheter finns många meta-analyser som visar på goda effekter. Särskiltverkar kamratlärande vara en effektiv metod för att främja läsförmåga hos elever i svårigheter. Detta gällersärskilt för äldre elever som får undervisa yngre elever eller för elever som blir undervisade av en elev i sammaålder. Även metakognitiva strategier visade god effekt för att främja läsförmåga för elever i svårigheter, särskiltom interventionen utfördes i mindre elevgrupper. Viss forskning stödjer att en kombination av strategisk ochexplicit undervisning ger högre effekt än när dessa arbetssätt används var för sig. Överhuvudtaget verkarstödinsatser inom läs- och skrivområdet vara mest effektiva för elever i svårigheter. Den typ av interventionsom visade högst effekt, också på lite längre sikt, för att främja elevers läsförståelse bestod av en kombinationav träning i läsförståelse, fonetik och fonemisk medvetenhet. Framförallt verkar eleverna prestera bättre istavning efter intervention, oavsett om interventionen fokuserat på läsförståelse eller fonemisk medvetenhet.Forskningen om stödinsatser när elever har svårigheter i matematik är mindre tillförlitlig. I flera av metaanalysernahar man sammanfattat forskning om en mångfald av arbetssätt och strategier för implementering avdessa stödinsatser, vilket gör det svårt att dra slutsatser om när en viss stödinsats verkligen har effekt. Även härverkar dock kamratlärande som arbetssätt ha en god effekt för elever i svårigheter och då särskilt när yngreelever undervisas av äldre, samt när interventionen utförs i elevernas ordinarie klassrumssituation. Ävenmetoder där man kombinerar explicit och kontextualiserad undervisning (återkoppling på prestation viadatorprogram med efterföljande rekommendationer på övningar) verkar fungera bra för att främja matematisk

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

syntes

meta-analys

specialpedagogik

inkluderande utbildning

Pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)