Behovsutredning avseende lavinprognoser för svenska fjällkedjan : Råder det brist på relevant information om när och var det är lavinfarligt i Sverige?

• There is a shortage in Sweden of relevant information about where and when there is danger of avalanches, and advice on how an individuals or organizations can reduce the risk. In over 70 years, since 1943, different Swedish writers, organizations and government agencies have tried to reduce the number Swedes avalanche fatalities.Our research question can be formulated as follows: Is there in Sweden a real and distinct shortage of relevant information about the avalanche danger for those who are visitors to (users) or are informing about (informers) the Swedish mountains in wintertime? To answer the research question and to describe the lack of information, we have made three different studies; a literature review of Swedish avalanche knowledge, an epidemiological study of Swedish fatalities in avalanches, and a survey of the need for avalanche information.The literature, of about 30 different Swedish books, reports or scientific papers show the following points. A large body of literature, a publication about every two years, is addressing the need for more and better knowledge of avalanches and their impact on individuals and society. The literature describes three traditions; one autonomous in which individuals must fend for himself, an authoritarian where experts make assessments and provide advices, and a descriptive where avalanches are investigated as a phenomenon. The majority of the literature concerns the need to control avalanche danger for various public functions such as roads, railways or economic interests such as ski resorts and tourism businesses.The epidemiological compilation shows about 100 deaths since 1915, i.e. one dead per year on average. The data is somewhat incomplete, but shows a clear trend towards an increasing number of Swedes killed in avalanches. The data shows two periods with an unusually large number of deaths; 1940s, 50s and 60s, with 45 dead and 2000s and 10s with 35 dead. In the last ten years, 25 swedes have died in avalanche accidents.The survey was addressed to both professionals and individuals who reside regularly in the Swedish mountains in the winter. Almost half of respondents, 44 %, have "often" or "always" adapted their behaviour to avalanche danger. A majority, 79%, believe that the current information in Sweden is not consistent or uniform. Almost as many, 78 %, believe that it is difficult to find relevant and updated avalanche danger information. The information that is currently available in Sweden is thus both inaccessible and irrelevant to both professionals and individuals. This distrust leads to that the dubious autonomous knowledge tradition is maintained, in which where everyone tries to be his own avalanche success.The survey also showed that the lack of information in the community is great. Of the professionals a clear majority, 89 %, get regular questions about avalanches and avalanche danger from the public. It should be noted that professional in this survey means anyone with an occupation related to the Swedish Mountains, very few of those actually work with Avalanche issues. This percentage is important to note by two reasons. Firstly, it shows that the public is extensively seeking advice from authority figures and someone who is willing to tell will always fill this lack of information. Secondly the information that was originally autonomous and of uncertain quality and validity from individual professional, now turn into authoritarian information by the public and the media. The risk of false warnings and advices is great since this believed authoritative information does not originate from the quality controlled expert judgments.

• Det råder brist i Sverige på relevant och underbyggd information om var och när det är lavinfarligt samt på råd för hur man som individ eller organisation kan reducera risken. I över 70 år, ända sedan 1943, har olika svenska aktörer, författare, organisationer och myndigheter försök minska antalet döda svenskar i laviner.Vår forskningsfråga kan formuleras som följer: Finns det i Sverige en verklig och tydlig brist på relevant information om faran för laviner för de som vistas i (användare) eller informerar om (förmedlare) de svenska fjällen vintertid? För att svara på forskningsfrågan och kunna beskriva bristen på information har vi gjort tre olika studier. Dels en litteraturstudie av svensk lavinkunskap, dels en epidemiologisk studie av svenska dödsfall i laviner, dels en enkätundersökning kring behovet av lavininformation.Litteraturstudien på cirka 30 olika svenska böcker, rapporter eller vetenskapliga arbeten visar på följande punkter. En stor mängd litteratur, cirka en bok vart annat år, adresserar behovet av mer och bättre kunskap om laviner och deras påverkan på individ och samhälle. Litteraturen beskriver tre traditioner; en autonom där individen ska klara sig själv, en auktoritär där experter gör bedömningar och ger råd samt en beskrivande där laviner undersöks som ett fenomen. Majoriteten av litteraturen berör behovet av att kontrollera lavinfaran för olika samhällsfunktioner som vägar och järnvägar eller ekonomiska intressen som skidanläggningar och turistföretag.Den epidemiologiska sammanställningen visar på cirka 100 dödsfall sedan 1915, det vill säga en död per år i genomsnitt. Datat är till viss del ofullständigt men visar på en tydlig trend mot allt fler dödade svenskar i laviner. Datat visar på två perioder med ovanligt många dödsfall; 1940-, 50- och 60-talen med 45 döda samt 2000- och 10-talen med 35 döda. Under de senaste tio åren har 25 svenskar dött i lavinolyckor.Enkätundersökningen riktades till både yrkesverksamma och privatpersoner som vistas regelbundet i svenska fjällen vintertid. Nästan hälften av respondenterna, 44 %, måste "ofta" eller "alltid" anpassa sitt beteende efter faran för laviner. En majoritet, 79 %, anser att dagens information i Sverige inte är konsekvent eller enhetlig. Nästan lika många, 78 %, anser att det är svårt att hitta relevant och aktuell lavinfara. Den information som idag finns i Sverige är alltså både svåråtkomlig och irrelevant för både professionella och privatpersoner. Denna misstro leder till att en tveksam autonom kunskapstradition vidmakthålls där var och en försöker vara sin egen lyckas lavinexpert.Enkätundersökningen visade också att bristen på information i samhället är stor. Av de respondenter som är yrkesverksamma i svenska fjällkedjan, får en klar majoritet, 89%, regelbundet frågor om laviner och lavinfara från allmänheten, trots att det är ytterst få av dessa som jobbar med dessa frågor. Detta förhållande är viktigt att notera av två skäl. Dels visar det att allmänheten i stor omfattning söker råd från auktoriteter och att bristen på lavininformation alltid kommer att fyllas av någon som är villig att berätta. Dels att den information som från början var autonom och av osäker kvalitet och giltighet hos enskilda professionella förvandlas till auktoritär information av allmänhet och massmedia. Risken för felaktiga varningar och råd är stor då denna upplevda auktoritära information inte har sitt ursprung i kvalitetskontrollerade expert- bedömningar.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Geoteknik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Geotechnical Engineering (hsv//eng)

Nyckelord

Soil Mechanics

Geoteknik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)