Effekter av kollektivtrafiksatsningar

• ”Effekter av kollektivtrafikåtgärder” är ett projekt som finansierats av Trafikverket och som genomförts av Trivector Traffic och K2/Malmö högskola. Projektet syftar till att dels sammanfatta den kunskap som finns i Sverige och internationellt om effekter av åtgärder i lokal och regional kollektivtrafik. Sammanställning av kunskapsläget baseras på effektkataloger, utredningar och studier som har utgivits på senare tid i Sverige, Norden och några europeiska länder (se avsnitt 3). I projektet inkluderas även en forskningsöversikt som fokuserar på relativt ny forskning om kollektivtrafik och dess effekter. Denna del baseras helt och hållet på artiklar publicerade i vetenskapliga journaler (se avsnitt 4). Det avslutande avsnittet identifierar kunskapsluckor och pekar på behov av fördjupade studier. I den svenska transportsektorn pratas ofta om effektsamband. Trafikverket (2014) beskriver dessa samband som vilka effekter eller konsekvenser olika åtgärder i transportsystemet får för samhället. Det finns många sätt att försöka identifiera samband. Ett tillvägagångsätt som ofta används inom transportforskning är någon form av kvantitativ metod. Kvalitativa metoder används också inom transportforskningen för att identifiera effekter, även om de inte används i lika stor utsträckning som de kvantitativa metoderna. Många gånger är det de icke-kvantifierbara och de mer subjektiva effekterna som önskas fångas genom dessa metoder. Ofta används de kvalitativa metoderna i kombination med kvantitativa metoder, vilket brukar kallas för blandade metoder. När det gäller kunskapsöversikten har fokus varit att titta närmare på kollektivtrafikens effekter på resandet samt påverkan på miljö. Fokus har varit på effekter som kvantifierats och som återkommer i flera studier med konsekventa resultat. Det finns en rad studier som visar på att vissa åtgärder anses viktiga av resenärerna och sannolikt ger effekt, men där effekterna ännu inte har kvantifierats. Enskilda åtgärder har sorterats in i större huvudkategorier, t ex infrastrukturella åtgärder, informationsåtgärder, planeringsåtgärder, fordonsåtgärder. Kunskapen om effekter och effektsamband av olika kollektivtrafikåtgärder är varierar beroende på område. En del av dessa åtgärder förekommer i större omfattning och för dessa finns det ett större underlag som visar på tydliga kvantifierade effekter, genom t ex ökning av resande i procent. Gemensamt för dessa åtgärder är att de till stor del syftar till att effektivisera resandet genom ex ökad framkomlighet, ökad utbud så att ex restiden minskar. De åtgärder som där det inte finns lika tydliga och enhetliga effekter är åtgärder som inkluderar effekter som i större utsträckning är beroende av subjektiva uppfattningar, ex komfort, trygghet, information. Forskningsöversikten lyfter vilka perspektiv som på senare tid förts fram kollektivtrafikforskningen som mer intressanta att utveckla. Här märks framförallt kapitalisering av kollektivtrafikinvesteringar (effekter på fastighetspriser), miljöeffekter samt nyttan av att flera åtgärder genomförs för att nå önskad effekt. Det finns exempelvis en positiv värdepåverkan som tillgänglighet till spårtrafik för med sig, vilket även gäller kommersiella fastigheter och industrifastigheter. Kundnöjdhet och ruttplanering för buss är också forskningsfrågor som behandlas i artiklarna. För kundnöjdheten är det intressant att identifiera vilka faktorer som påverkar nöjdheten samt om det finns skillnader mellan resenärers upplevelse av kvalitet och objektivt mätbara mått på kvalitet. Det finns också forskning som försöker kvantifiera mer kvalitativa aspekter av kollektivtrafiken, vilket behövs för att överbrygga en del av de kunskapsluckor som identifierats i projektet.

• The project “The effects of public transport measures” was financed by the Swedish Transport Administration and executed by Trivector Traffic and K2/Malmö University. The purpose of the project is to gather knowledge and research on the social and economic effects of measures in local and regional public transport. The compilation of knowledge is based on handbooks, enquiries and reports published in the Nordic countries, including Sweden, as well as other European countries (see section 3). The project also includes a research review, which focuses on recent research on new developments in public transport, highlighting major trends and their effects. This section is entirely based on articles published in scientific journals (se section 4). The report concludes with a discussion of knowledge gaps, identifying avenues for further studies. In the Swedish transport sector the relationship between policy measures and effects are often discussed. The Swedish Transport Administration describes these relationships as what effects or consequences various measures in the transport system may have on society. There are many methods that can be used to identify these relations. In transport research, different quantitative methods are often used to identify these relations, including quantitative and –to a lesser extent –qualitative measures. Qualitative methods are often used to study the subjective, non-quantifiable effects that are known to occur. In many cases, however, qualitative and quantitative methods complement each other, and their combined use is referred to as a mixed method approach. The knowledge overview focuses on the effect of public transport on travelling as well as on the environment. The knowledge overview presents quantitative effects that have been found to be consistent across studies, providing conclusive evidence. There are also some effects presented from measures that travellers have emphasized as important, but where these effects have not yet been quantified with consistent results. In the knowledge overview, transport measures have been categorized into larger groups, such as for example information, planning and vehicle and service quality. However, the extent of knowledge about public transport effects varies in the different groups of measures. Some measures are more commonly applied in practice and are more commonly studied, which implies that there is a more extensive basis of consistent results. What is common for most of these measures is that they serve to streamline travelling by improving accessibility and increasing supply in order to reduce travelling time. For measures that to larger extent rely on subjective perceptions, such as comfort, safety, information, the effects of transport measures are more difficult to quantify and the results of these studies are inconclusive. The research review focuses on perspectives of public transport that recently have gotten the attention in scientific journals. Perspectives that often appear are the capitalization of public transport investment (i.e. effects on property prices), environmental effects and the benefits of applying multiple measures to attain desired outcomes. For instance, the evidence shows that access to light rail increases real estate prices for residential as well as commercial and industrial properties. Customer satisfaction and route planning for busses are also research questions dealt with in the articles. Research on customer satisfaction seeks to identify the factors contributing to contentment, in addition to analysing the discrepancies between travellers’ perception of quality and objective measures of quality. There is also research that aims to quantify more subjective or qualitative aspects of public transport, which is needed to bridge some of the knowledge gaps found in this project.

Nyckelord

Kollektivtrafik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)