Forskningscirkel om lärande för hållbar utveckling : inspiration till och reflektion över hur hållbarhetsperspektiv kan integreras i olika skolämnen

• Begreppet hållbar utveckling är idag ett väletablerat begrepp, samtidigt som det är komplext och öppet för olika tolkningar. Hållbar utveckling innebär att samhället måste planera utifrån såväl ekologiska och sociala som ekonomiska aspekter. Eftersom begreppet kan förstås på olika sätt är utbildning en viktig del i utvecklingen av ett hållbart samhälle – inte bara för att utveckla kunskaper utan även för att få möjlighet att reflektera över problem och möjligheter. Betydelsen av en hållbar samhällsutveckling förstärktes i och med att FN utlyste en dekad för lärande om hållbar utveckling mellan åren 2005 och 2014. Målet med denna dekad var att elever och studenter skall kunna utveckla verktyg för att på så sätt kunna göra medvetna fram- tida val med hänsyn till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Med detta som grund har även Naturskyddsföreningen arbetat med att stärka och utveckla utbildningen för hållbar utveckling. Latinskolan i Malmö har fungerat som en modellskola för utvecklingen av lärande om hållbar utveckling med stöd av Naturskyddsföreningen. Projektet har även inkluderat samverkan med Malmö högskola, vilket har inneburit att forskare med förankring inom forskningsområdet hållbar utveckling arbetat med en forskningscirklel för lärare från Latinskolan för att på så sätt fördjupa kunskaperna inom området lärande för hållbar utveckling. Denna rapport är resultaten av denna forskningscirkel. I rapporten kan man läsa om följande projekt: Lena Ansner och Sofia Gustafson Aarnivaara har undersökt hur estetiska designprocesser kan bidra till att utveckla elevers kritiska tänkande såväl som deras möjligheter att ta plats i offentligheten. För att undersöka detta genomförde de ett projekt om gatukonst – där eleverna dels studerade befintlig gatukonst, dels gjorde egen gatukonst. Detta reste frågor om vems röst som får höras i samhället, och på vilken plats. I sin analys utforskade Lena och Sofia hur elever kan använda den konstnärliga processen för att ta plats och göra avtryck i det offentliga rummet och därmed stärka sin känsla av delaktighet i stadens utveckling. Josefine Lindeberg och Helena Heister har undersökt hur ett undervisningstema tillsammans där språkämnena svenska och engelska och biologiämnet skulle hjälpa eleverna att använda sina kunskaper för att argumentera och ta ställning i en hållbarhetsfråga. Ämnesområdet var genteknik, ett spännande case för att lyfta hållbar utveckling eftersom frågor kring hälsa, ekologi, men även ekonomiska vinstintressen är ständigt närvarande inom detta område. Ett resultat från studien handlar om frågan om att arbeta och svårigheten att försöka sammansmälta olika ämnen. I skolan finns en mängd olika strukturella motstånd som stör lärandet. Lars Berggren undersökte, inom ramen för ett ämnesövergripande medieprojekt, hur detta kunde bidra till att eleverna utvecklar en global handlingskompetens och en pluralistisk syn på vad som är »hållbart«. Tillsammans i projektet – som handlade om mänskliga rättigheter – arbetade en medieklass på estetiska programmet och en språkintroduktionsklass med nyanlända flyktingar. I inledningsfasen av hade esteteleverna en ganska gängse uppfattning om att svenskar är bättre än andra på mänskliga rättigheter, men efterhand infann sig en viss ödmjukhet inför språkintroduktionsklassens elevers kunskaper och erfarenheter.

Nyckelord

lärande för hållbar utveckling

handlingskompetens

pluralistiskt förhållningssätt

estetisk handlingskompetens

mänskliga rättigheter

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)