Viljan att vara reko : biopolitik och professionsetik – rehabkoordineringens janusansikte

• Rehabiliteringskoordinator (reko) har tillkommit som en ny, lagstadgad funktion i linje med att göra arbetsåtergång för sjukskrivna ett prioriterat område inom vården. Reko har som uppgift att stödja patienten, samordna den interna organiseringen i sjukskrivningsprocessen samt samverka med externa aktörer; såsom arbetsgivare och Försäkringskassans handläggare. Den förgivettagna metaforen är att rehabkoordinatorn agerar som ”spindeln-i-nätet” för att åstadkomma detta.Avhandlingen syftar till att studera rehabkoordinatorn i sjukskrivningsprocessen inom ramen för organisations- och professionsstudier. Utifrån syftet har två huvudsakliga frågeställningar formulerats; hur rehabkoordinatorns roll och funktion synliggörs i en vårdprofessionskontext, samt hur rehabkoordinatorn framstår som organisatorisk subjektivitet i förhållande till funktionens uppdrag. Avhandlingens teoretiska referensramar utgår från Michel Foucaults politiska filosofi med governmentality i förgrunden.Avhandlingens 19 semi-strukturerade intervjuer med rehabkoordinatorer har tillsammans med observationer samt offentliga dokument där rehabkoordinatorns arbetsuppgifter beskrivs, analyserats med tematisk nätverksanalys. I analysen har ett abduktivt förhållningssätt med utgångspunkt i en dispositiv analytisk strategi använts. Analysen visar att funktionen är otydlig i den dagliga verksamheten. Rehabkoordinatorn upplever oklarheter i hur uppdraget ska utformas, vilket även uttrycks i förhållande till hur lokal verksamhetsledning och kollegor uppfattar uppdraget. Otydligheten till trots uttalas en vilja att hjälpa och stödja patienten. Därmed skapar otydligheten och den goda viljans produktiva makt i förhållande till hur rehabkoordinatorn väljer att agera i rollen, två röda trådar som går hand i hand och interagerar med varandra.I styrande dokument framställs att vårdprofessionslogiken med dess intuitiva individcentrering och biopolitisk logik som övergripande legal styrning, enkelt kan sammanföras i en och samma roll vilket ger sken av ett rehabkoordineringens janusansikte som är oproblematiskt. Janusansiktets dubbelnatur kräver emellertid ett tydliggörande. Tydliggörande kommer till stånd genom att rehabkoordinatorn använder olika strategier, t ex genom klädsel och att använda rumslighet på ett sätt som koordinatorn finner lämpligt med utgångspunkt i den personliga tolkningen av hur rollen ska iscensättas. Att utarbeta strategier avseende hur rollen ska agera i förhållande till övriga vårdprofessioner, företrädesvis läkaren, är andra sätt att skapa tydlighet. Med utgångspunkt i offentliga dokument emotses ett görande från rehabkoordinatorns sida som överför en förväntad normering till patienten och övriga inom vårdorganisationen på ett sätt som gör att patienten förstår sitt eget bästa och agerar därefter. Rehabkoordinatorn formar i rollen som subjekt hur funktionen kommer att ta sitt uttryck genom följsamhet eller motstånd mot den förväntade normering som råder i styrande dokument. I subjektiveringsprocessen väljer rehabkoordinator som individ med vilket vetande i förgrunden som agerandet utövas och genom detta, hur subjektivitet formas. Andra metaforer än den förgivettagna spindeln-i-nätet ger här en bild av hur rollen formas; till exempel att agera detektiv, ventil, lots, brygga.Avhandlingen bidrar till förståelse hur statlig övergripande styrning konstituerar självstyrning och formering av organisatoriska subjektiviteter. I det här fallet det formande som rehabkoordinatorn uttrycker genom den subjektivitet som iscensätts för att klargöra otydligheten som kan ses ur två perspektiv, som möjliggörande och som hindrande. För att otydligheten inte ska leda till rolloklarhet behöver en dubbelriktad kommunikation komma till stånd inom vårdorganisationen – med chefer och med kollegor – med utgångspunkt i att tala klarspråk om det kontroversiella i rehabkoordinatoruppdraget där agerandet förväntas styras av det försäkringsmedicinska paradigmet.

• The Rehabilitation coordinator (ReCo) has been added as a new, statutory function in line with making return to work for those on sick leave a priority area in healthcare. ReCo´s task is to support the patient, coordinate the internal organization in the sick leave process and collaborate with external actors; such as an employer and Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) administrator. The taken-for-granted metaphor is that the ReCo acts as the "spider-in-the-web" to accomplish this.This thesis aims to study the ReCo´s role in the sick leave process within the framework of organizational and professional studies. Based on the purpose, two main questions have been formulated; how the ReCo´s role and function are made visible in a professional care context, as well as how the ReCo appears as organizational subjectivity in relation to the function's assignment. The thesis' theoretical frame of reference is based on Michel Foucault's political philosophy with governmentality in the fore.The dissertation's 19 semi-structured interviews with rehab coordinators, together with observations and public documents where the ReCo's tasks are described, have been analyzed with a thematic network analysis. In the analysis, an abductive approach based on a dispositive analytical strategy has been used. The analysis shows that the function needs to be clarified in daily operations. Ambiguities in how the assignment should be designed are expressed in relation to the ReCo's own experience and are also expressed in relation to how local operational management and colleagues experience the assignment. Despite the ambiguity, a willingness to help and support the patient is expressed. Thus, the ambiguity and the motivation of doing good will in relation to how the rehab coordinator chooses to act in the role, create two themes that go hand in hand and interact with each other.In governing documents, the manifestation is that the logic of the care profession with its intuitive individual centering and biopolitical logic as overall legal governance, can easily be brought together in the one and same role, which gives the appearance of a Janus-face of rehabilitation coordination that is unproblematic. However, the dual nature of the Janus-face requires clarification. Clarification is achieved by the ReCo using different strategies, for example through clothing and using spatiality in a way that the ReCo finds appropriate based on the personal interpretation of how the role should be formed. Developing strategies regarding how the role should act in relation to other care professions, preferably the physician, are other ways to create clarity.Based on public documents, an action on the part of the ReCo is anticipated that transfers expected norms to the patient and others within the care organization in a way that makes the patient understand their own best interest and act accordingly. In the role of subject, the ReCo moulds how the function will express itself through compliance or resistance to the expected norms that prevail in governing documents. In the subjectivation process, the rehab coordinator as an individual chooses with which knowledge in the foreground the action is exercised and through this, how subjectivity is formed.  Here, metaphors other than the taken-for-granted “spider-in-the-web” help express how the subjectivity is formed; e. g. to act as a detective, valve, pilot, bridge.The thesis contributes to understanding how state-run governance constitutes self-governance and formation of organizational subjectivities. In this case, the shaping that the rehab coordinator expresses through the subjectivity that is enacted to clarify the ambiguity that can be seen from two perspectives, as enabling and as hindering. In order to not lead to role ambiguity, a two-way communication needs to take place within the care organization – with managers and with colleagues – with the starting point of speaking clearly about the controversial nature of the ReCo assignment where actions are expected to be guided by the insurance medical paradigm.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

rehabilitation coordinator

biopolitics

governmentality

dispositive analysis

organizational subjectivity

insurance medicine

rehabiliteringskoordinator

biopolitik

governmentality

dispositiv analys

organisatorisk subjektivitet

försäkringsmedicin

Urban studies

Urbana studier

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)