Barnet och idrotten

Den 20 november 1989 var en historisk dag för världens barn. Då antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är en internationell, juridiskt bindande konvention, ratificerad av större delen av jordens länder, också Sverige. Med konventionen har alla som jobbar för barns rätt till trygghet och säkerhet, till exempel inom idrotten, fått ett normativt instrument att luta sig mot. I Sverige har den organiserade idrottsrörelsen integrerat konventionens grundsatser i sina policy- och måldokument för barn- och ungdomsidrotten. Möjligen har tillkomsten av konventionen också bidragit till en vitalisering av forskning om barn och barndom. Vad betyder det att anlägga ett barnperspektiv på exempelvis idrotten? Det kan, svarar Susanna Hedenborg, handla om att synliggöra barn och vad barn gjort, att värdera beslut utifrån dess konsekvenser för barn, att lyfta fram barnets röst i alla sammanhang. En som på olika sätt tar tillvara barnperspektivet inom idrottsforskningen är australiensaren Richard Light i boken Sport in the Lives of Young Australians (Sydney University Press). I sin recension av Lights bok framhåller Hedenborg författarens förmåga att låta barnen komma till tals och förmedla sina känslor och erfarenheter från vitt skilda idrottsliga kontexter. Vår recensent rekommenderar boken som kurslitteratur för såväl idrottslärare som idrottsvetare.

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.