Andraspråksstudenters förutsättningar att utveckla akademisk litteracitet inom högre utbildning

• Den så kallade breddade rekryteringen som innebär att Sveriges högskolor och universitet aktivt ska arbeta främjande för att öka tillgången till högre utbildning kan ses som del i att utjämna existerande skillnader mellan inrikes och utrikesfödda svenskars förutsättningar till högre utbildning (Prop. 2001/02:15). För att kunna genomföra och lyckas med en högre akademisk utbildning förväntas studenter behärska det akademiska språket, vilket kan vara utmanande beroende på språklig bakgrund och tidigare skolgång. För studenter som har svenska som sitt andra språk kan detta vara särskilt utmanande (Blomström & Wennerberg, 2021). På så vis uppstår en klyfta mellan förutsättningar att erövra akademisk litteracitet (AL) mellan förstaspråksstudenter och andraspråksstudenter (Melander et al. 2022). Det finns även en klyfta mellan vad lärare förväntar sig av studenterna när de börjar i högre utbildning och nybörjarstudenters prestation gällande det akademiska skrivandet (Hardy & Clughen, 2012). Detta pågående projekt riktar sig mot förutsättningar för andraspråksstudenter att erövra AL och därmed öka möjlighet till att lyckas i högre utbildning. Projektet förväntas kunna bidra med kunskap om hur studenter med svenska som sitt andra språk kan ges mer likvärdiga förutsättningar att lyckas med akademiska studier. Detta är i förlängningen dels gynnsamt för de enskilda studenternas möjligheter att utbilda sig inom akademin och dels för samhället i stort då såväl studentgrupp som gruppen verksamma lärare breddas och blir mer heterogen. Projektet inriktar sig på lärarstudenter, men resultaten är relevanta för annan akademisk utbildning då AL är i fokus inom all högre utbildning. I förlängningen är det av yttersta vikt att lärare kan vara förebilder för framtidens barn, elever och föräldrar med olika förstaspråk. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för hur studenter med svenska som andra språk upplever sina förutsättningar att bli akademiskt litterata i högre utbildning. • Hur beskrivs studenters utbildningsbakgrund? • Vilka förutsättningar för att utveckla AL beskriver studenterna att de fått från sin tidigare utbildningsbakgrund? • Vilka förutsättningar för att utveckla AL beskriver studenterna att de får i nuvarande utbildning? Vi har genomfört 20 individuella intervjuer med studenter i lärarutbildning som har svenska som sitt andra språk. Studenterna kommer från olika delar av världen och har varit olika lång tid i Sverige. De har varierande bakgrund gällande grundutbildningsstudier, eventuella tidigare akademiska utbildningar och föräldrars utbildningsnivå. En tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) har genomförts. Då studien är pågående kan vi i nuläget presentera preliminära resultat. I maj när konferensen genomförs är studien färdig och vi kan delge vad som framkommit. Det preliminära resultatet visar att de flesta studenter uttrycker att det inneburit svårigheter att läsa och skriva akademiska texter, särskilt i början av studierna. Detta gäller även de med tidigare akademiska studier bakom sig. De beskriver olika strategier för att förstå och utveckla akademiska texter exempelvis att söka artiklar på sitt första språk inom samma område. Andra resultat rör huruvida studenterna använder sitt första språk som resurs och vad de upplever som fördelar och brister i sin nuvarande utbildning. Många önskar en förberedande utbildning om akademisk litteracitet som inkörsport till studierna. 19 Vår preliminära slutsats är det finns en potential som inte tas tillvara gällande andraspråksstudenters tidigare erfarenheter och resurser. Här väcks en undran om lärarutbildningen skulle kunna förändras för att bättre ta tillvara denna potential och då skapa bättre studieförhållanden för att i förlängningen bättre möta upp uppdraget om breddad rekrytering, vilket skulle gagna såväl studenterna som samhället i stort. Referenser Blomström, & Wennerberg, J. (2021). Akademiskt läsande och skrivande (Andra upplagan). Studentlitteratur. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa Hardy, C. & Clughen, L. (2012). Writing in the Disciplines: Building Supportive Cultures for Student Writing in UK Higher Education [Elektronisk resurs]. Emerald Publishing Limited. Mellander, E. Gustafsson, J-E., Lind, P., & Sundberg, G. (2022). ”Sverige måste krympa kunskapsgapet bland vuxna”. Dagens nyheter, 2 maj. Regeringskansliet. Prop. 2001/02:15. Den öppna högskolan

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)