Nygårdsmyr : Botanisk inventering

• Nygårdsmyr, som är en av Gotlands största kvarvarande myrar, har under mer än 40 års tid varit föremål för tvister mellan naturvårdande krafter och förespråkare för utdikning.Stridigheterna började i slutet på 1930-talet, då några av de dåvarande markägarna begärde syneförrättning för att få dika ut myren. Redan vid denna tidpunkt var de flesta av Gotlands våtmarker torrlagda och uppodlade, varför Nygårdsmyr hade ett stort värde som representant för de på ön förr så vanliga agmyrarna. Den kände växtbiologen Rutger Sernander uttalade efter ett besök på myren önskemål om att området skulle avsättas som naturreservat (Sernander 1941). Vid sidan av botaniska värden ansågs Nygårdsmyr ha ett ovanligt rikt fågelliv (sammanfattat av Högström 1967).I syfte att rädda området lyckades Gotlands naturvårdsförening övertala några andra markägare att överklaga dikningsbeslutet, mot löfte om att betala rättegångskostnaderna. Detta var dock förgäves, då vattendomstolen den 19 september 1941 gav avslag på anförda besvär.Främst beroende på dikningsföretagets stora kostnad i relation till den beräknade vinsten, kom dock ingen dikning till stånd före tillåtlighets­ tidens utgång. I stället fick Svenska naturskyddsföreningen köpa flera andelar i myren och stod därmed som störste enskilde ägare.Tjugo år senare kom emellertid utdikning av Nygårdsmyr på tapeten igen. Några markägare krävde då sänkning av vattenståndet eftersom deras skog nära myrkanten försumpats. Ärendet handlades av skogsvårdsstyrelsen, som upplyste om att utdikning inte kunde komma till stånd då samtliga ägare, däribland Svenska naturskyddsföreningen, ej var eniga i frågan.Under sommaren 1967 smygdikades dock Nygårdsmyr i den bemärkelsen att en 950 meter lång kanal grävdes från inloppet i riktning mot det största utloppet.Omedelbart efter det att utdikningen blivit känd ansökte Svenska naturskyddsföreningen om reservatsbildning av Nygårdsmyr hos länsstyrelsen på Gotland. Föreningen betonade de skador på växt- och djurliv som utdikningen skulle komma att medföra och framhöll vikten av att kanalen genast lades igen.År 1971 fastslog statens naturvårdsverk i en skrivelse till länsstyrelsen att "Nygårdsmyr äger dokumenterade naturvärden och bör avsättas som natur­reservat. Åtgärder bör vidtagas föt att minska skadeverkningarna av de ut­ förda dikesåtgärderna" (Statens naturvårdsverk 1969).Sedan dess har inget hänt och vegetationen på Nygårdsmyr är idag, 15 år efter ingreppet, starkt påverkad av den uttorkning och spridning av närings­rikt tillrinningsvatten som kanalen åsamkat. Den ursprungliga vegetationen har på stora delar av myren trängts tillbaka av en frodig vegetation som präglas av bunkestarr och videbuskage.Det är mot denna bakgrund högst angeläget att snarast fatta beslut om Nygårdsmyrs framtJd.För att få kännedom om dagens vegetationsbild beslutade länsstyrelsen på Gotland att en botanisk inventering skulle utföras, vars resultat nu föreligger.Målet med undersökningen har varit att översiktligt beskriva växtlighetens sammansättning på Nygårdsmyr, samt att mer noggrant inventera floran i några olika delar av myren genom utläggning av bandprofiler.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Nygårdsmyr

agmyr

Gotland

botanik

inventering

utdikning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)