Framtagande av inventeringsmetodik för ekoxe 2007-2009

• Ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Blekinge och Östergötlands län med syfteatt ta fram en bra inventeringsmetod för ekoxe påbörjades 2007. Ekoxen har gått starkttillbaka i norra Europa under de senaste årtiondena. Den är fridlyst i hela landet ochförutom i Blekinge, vissa delar av Kalmar- och Östergötlands län är ekoxen en sällsyntart. Ekoxen är upptagen på rödlistan som missgynnad (NT) och ingår i Natura 2000 somannex-II art vilket innebär att arten ska inventeras inom nätverket men i dagsläget finnsingen bra inventeringsmetodik. Tanken med detta projekt har varit att utarbeta en inventeringsmetodikinom miljöövervakningen som även skulle vara lämplig att användainom Basinventering Natura 2000 samt Uppföljning och övervakning av Natura 2000framöver.Ett flertal inventeringsmetodiker testades i Västra Götaland (Kungsbacka kommun)under sommaren 2006 men ingen av dessa fungerade riktigt bra. Med utgångspunkt frånekoxens krav på sin miljö samt vad som eventuellt lockar till sig individerna till ett visstområde valdes ett par nya sätt att inventera arten ut för att testas i Blekinge och Östergötland.Det som testades var om artificiell eksav kunde locka till sig ekoxar samt omman genom GIS/landskapsanalys kan prediktera förekomst av arten genom vissa habitatparametrar.Försök med artificiell eksav utfördes i kända ekoxlokaler i både Östergötland och Blekingeunder sommaren 2007 men med lite olika metoder. I Östergötland fälldes någraekar och från dessa samlades löv, innerbark och lite av den yttersta veden in för att sedangenomgå en jäsprocess precis som vid vinframställning. Den jästa produkten blandadesmed sirap och spån för att bilda en massa som man sedan smetade på fällor tillverkadeav ek (plankor med tak, golv och en bakre vägg där barken fortfarande sattkvar). Dessa fällor hängdes upp på solbelysta ekstammar i kända ekoxlokaler. I Blekingetestades själva eksavsjäsningen direkt på träden. Där valdes ett tiotal ekar ut i trenaturreservat. Ekarna som valdes ut stod solbelysta under större delen av dagen, de varinte vindexponerade och inte solitärer. I ekarna höggs ett ca 2 dm vertikalt sår upp så attdet nådde ned till splintveden och i detta sår sprayades en 20 %:ig socker/alkohollösning. Såren sprayades var tredje dag i ca två veckor innan själva inventeringsförsöketsattes igång. Under maj-juni utfördes sedan inventering i båda länenstestområden. Lokalerna besöktes dels på eftermiddagen dels vid skymningen då inventeringutfördes m.h.a. nattorienteringslampa. Ingen av metoderna kan sägas vara direktlyckad.Förutom fälttest har en GIS-analys genomförts i Blekinge. Syftet med denna undersökningvar att se om man kan förutsäga ekoxförekomst genom att titta på vissa habitatparametrar.Under åren 1995-1998 pågick i Blekinge ”Projekt Ekoxe” bl a med syfte attkartlägga artens förekomst i länet. Detta, tillsammans med att allmänheten kan rapporterain fynd av ekoxe på Länsstyrelsen i Blekinges hemsida, har bidragit till att kunskapenom artens utbredning i länet är relativt god. Dessa fyndlokaler användes i analysen dären buffertzon på 100m respektive 500m lades runt varje fynduppgift och där analyserutfördes inom dessa ytor. Det som undersöktes var om det var något speciellt habitatsom föredrogs, om de föredrog något speciellt väderstreck samt om närhet till vattenkunde vara avgörande. Resultatet visade att ekoxar förekom i områden där tre habitat(lövskog, åkermark och betesmark) var vanligt förekommande,. Det visade även att väderstreckenöst, sydväst, syd, sydöst och väst föredrogs med tyngdpunkt på sydsluttningar. Då man använder sig av denna framtagna modell ser man att i Blekinge finnsmycket habitat som är lämpligt men som vi ännu inte har några fynduppgifter från.Under 2008 togs en inventeringsblankett fram i samarbete med Artdatabanken. Blankettenoch den framtagna GIS-modellen testades i fält i Blekinge under 2009. Från denframtagna GIS-modellen slumpades 20 lokaler ut för test av den framtagna inventeringsblankettensamt för att se hur modellen fungerade i verkligheten. Hälften av de utslumpadelokalerna fanns inom områden som enligt modellen skulle vara bra ekoxmiljöeroch resten av punkterna låg i enligt modellen mindre lämpliga ekoxmiljöer. Inventerarenfick utföra ett blindtest och fick enbart koordinater och kartor över de lokaler somskulle besökas utan att veta om han befann sig i lämpliga eller olämpliga miljöer. Testetvisade att modellen som den är utformad idag är otillräcklig men att den har potential dåde lokaler som enligt modellen skulle vara mer lämpliga för ekoxar faktiskt var någotbättre än de tio mindre lämpliga lokalerna. Däremot behöver modellen finjusteras ytterligareför att vara optimal eller helt enkelt ses som ett första steg i urvalet av lämpligainventeringsområden. Med kompletterande uppgifter från allmänheten skulle man kunnafå fram lämpliga inventeringsområden som man därefter skulle kunna besöka ochutföra en inventering på.Utöver dessa test har ekoxen stått i fokus på ett flertal andra sätt i Blekinge under 2008och 2009. Från och med 2008 kommer Länsstyrelsen i Blekinge i samarbete med Naturumi Ronneby att satsa på mer information om årligen utvalda arter, ”Årets djur”. Under2008 valdes ekoxe ut som en av två arter till ”årets djur” och detta har inneburit enhel del aktiviteter på Naturum i Ronneby. En utställning om arten finns att beskåda påNaturum, allmänheten har kunnat rapportera in ekoxfynd direkt till personalen och enföreläsning om ekoxar och andra eklevande skalbaggar hölls av Nicklas Jansson, LänsstyrelsenÖstergötland på Naturum i Ronneby. Under 2009 hade Mitt i Naturen ett landskapsdjurstema.Då besöktes Blekinge och dess landskapsdjur Ekoxen presenterades.Dessutom, deltog Therese Asp från Länsstyrelsen i Blekinge och Niklas Jansson frånLänsstyrelsen i Östergötland på en ekoxworkshop i England under 2008. Detta för att fånya idéer till projektet samt för att dela med oss av våra erfarenheter.Sammanfattningsvis kan man alltså säga att ingen av de testade metoderna visade sigvara optimala men GIS-modellen kan ses som ett grovt hjälpmedel för att få fram tänkbarainventeringsområden och kan förfinas betydligt med hjälp av rapporter från allmänheten.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Regionalt finansierad miljöövervakning

Regional

Forest

Skog

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)