SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

WFRF:(Ekström Per)
 

Sökning: WFRF:(Ekström Per) > (1995-1999) > Svavel- och kvävene...

Svavel- och kvävenedfalletöver Stockholms län

Johansson, Christer (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Stockholm
Jonson, Tage (författare)
Johansson, Per-Åke (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Stockholm
visa fler...
Ekström, Anna (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Stockholm
Ljungqvist, Lennart (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Stockholm
visa färre...
 (creator_code:org_t)
1997
Svenska 95 s.
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Rapporten presenterar resultat från spridningsberäkningar och mätningar av svavel- ochkvävenedfallet för perioden oktober 1994 — september 1995 (ett hydrologiskt år). Förberäkningarna används spridningsmodeller som utvecklats speciellt för Stockholms länoch som ingår i miljöövervakningssystemet som drivs av Luftvårdsförbundet i Stockholmslän.Modellberäkningarna ger halter av svaveldioxid och kväveoxider för varje timme med4x4 kilometers upplösning i hela länet. Torr- och våtdepositionen har summerats tillmånadsvärden. För beräkningarna används en detaljerad emissionsdatabas samt resultatenfrån ett stort antal mätningar av meteorologi, deposition, krondropp och föroreningshaltersom genomförts inom ramen för Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsensregionala miljöövervakning. Beräkningarna jämförs med mätningar.Våtdepositionen av svavel och kväve är till största delen beroende av nederbördens geografiskafördelning, som varierar kraftigt p g a lokala klimatförhållanden. I genomsnittsyns två områden med förhållandevis hög nederbörd — inre delarna av Södertörn ochnorra delarna av Norrtälje kommun. I dessa områden är nederbördsmängden nästandubbelt så stor som över de yttre delarna av skärgården, där de minsta mängderna förekommer.Som mest noteras drygt 900 mm nederbörd för det hydrologiska året 1994/95.Detta är ca. 30% högre än de genomsnittligt högsta värdena för 10 år (1984 — 1993).Den relativa geografiska fördelningen av årsnederbörden 1994/95 skiljer sig inte väsentligtfrån den genomsnittliga fördelningen under de senaste 10 åren.Den högsta våtdepositionen av svavel sker över Södertörn med drygt 6 kg S/ha/år. I yttreskärgården ligger värdena på omkring 3 till 4 kg/ha/år. För kväve är motsvarande siffrordrygt 7 kg N/ha/år respektive 4 kg N/ha/år. Den geografiska fördelningen av torrdepositionenbestäms i hög grad av var utsläppen sker. Beräkningarna visar på mycket skarpagradienter med den högsta torrdepositionen i Stockholmsregionen och lägre värden utmot landsbygden och skärgården. Högsta torrdepositionen av svavel och kväve beräknasuppgå till 5 kg S/ha/år respektive 7 kg N/ha/år, vilket är drygt hälften av den totala depositionen.Som mest uppgår den totala depositionen (summan av våt- och torrdepositionen) avsvavel och kväve till drygt 9 kg S/ha/år respektive 12 kg N/ha/år. Det lägsta nedfallet,som sker över landsbygdsområden och skärgården, är på knappt hälften av de högstavärdena. I hela länet överskrids de undre kritiska belastningsgränserna för både svaveloch kväve.Bidragen till nedfallet från utsläpp av kväve och svavel i Stockholms län har beräknatsmed hjälp av spridningsmodellen. För kväve kan drygt 50% av den totala depositionen iStorstockholm härledas till utsläppen i länet. För svavel är motsvarande siffra 30% —40%.- 5 -Utanför tätortsområdena har utsläppen inom länet endast liten betydelse för den totaladepositionen. Här står intransporterade svavel- och kväveföreningar för huvuddelen.Mätningarna visar att halterna i luften som transporteras in är jämnt fördelade över länet.De geografiska variationerna i depositionen över landsbygden och skärgården ärdärför dels beroende av nederbördens fördelning, som bestämmer variationen i våtdeposition,dels markanvändningen, som påverkar variationen i torrdeposition.Det enda säkra sättet att bedöma noggrannheten i beräkningarna är att så långt det gårjämföra beräknade halter, deposition och nederbörd med uppmätta värden (i vissapunkter). För nederbörden erhålls en god beskrivning på de flesta platserna. I genomsnittför 12 mätstationer är beräknad årsnederbörd inom 2% av uppmätt värde. Under sommarenkan dock avvikelserna bli stora p g a mycket stora variationer i nederbördsmängdernaför olika platser i länet.När det gäller kväveoxidhalter (NOx och NO2) erhålls en god överensstämmelse mellanberäkningar och mätningar i Stockholms innerstad. Beräknade månadsmedelvärden liggerför de flesta månaderna inom 20% av uppmätta värden. För svaveldioxidhalterna(SO2) är skillnaden större speciellt för sommarmånaderna då halterna är mycket låga.Beräknat totalt nedfall av svavel stämmer relativt väl med krondroppsmätningarna. Beräknattotalt nedfall av kväve kan däremot inte jämföras med kvävenedfallet i krondropp,eftersom träden tar upp en avsevärd del av det kväve som tillförs skogen via luftoch nederbörd.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Regionalt finansierad miljöövervakning
Regional
Air
Luft

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy