Metodstudie Kustfågelinventering 2007

• Vid kustfågelinventering kan ingen inventerare se alla häckande fåglar vid ett enda besök.Den andel av de häckande fåglarna som en viss inventerare noterar vid ett visst tillfälle kankallas inventeringseffektivitet. Inventeringseffektiviteten skiljer sig mellan olika inventerareoch varierar under säsongen och mellan arter. Dessutom finns ett inslag av slumpmässigafaktorer som tillfällig frånvaro av fåglar, inventerarens ”dagsform”, väder m.m. Inventeringseffektiviteten undersöktes våren-sommaren 2007 genom en serie inventeringsbesök av sju olika observatörer vid tre fågelöar i Gävlebukten, huvudsakligen under perioden 23 maj – 2 juli. Sex av observatörerna saknade direkt erfarenhet av kustfågelinventering men hade alla mycket stora erfarenheter av fältornitologi och var därmed genomgående skickliga på artbestämning. Rent generellt kan man säga att ca 70 % var ett vanligt värde på inventeringseffektiviteten.För de mest lättinventerade arterna (t.ex. knölsvan, roskarl, rödbena) nåddes regelmässigt ca90 % inventeringseffektivitet, medan det för svårinventerade arter (t.ex. gräsand, drillsnäppa)snarare låg på 20-30 %. Inventeringseffektiviteten minskade under studieperioden, särskilt mot slutet. Dessutom vardet en påtaglig slumpmässig variation mellan olika inventeringsdagar under samma vecka,särskilt för kolonihäckande fåglar som kunde variera 10-20 procentenheter inom några dagar,för de tre öarna i testet. Man kan dock anta att denna korttidsvariation spelar mindre roll i enstörre inventering som sträcker sig över flera inventeringsdagar. Skillnaderna mellan de olika inventerarna var som regel 5-10 procentenheter. När det fannsrisk för sammanblandning av arter var dock skillnaden större, särskilt för blandade fisksilvertärnekolonier. Även för änderna som är generellt svårinventerade blev det storapersonskillnader. Skillnaderna var också mycket större för en ”ringrostig” inventerare somvarit mindre aktiv under några år. Personskillnaderna var delvis systematiska. Det berortroligen dels på ovana att räkna kolonihäckande fåglar (systematisk underskattning) samtskillnader i bedömning av fåglarnas uppträdande (häckar anden här eller är den bara tillfälliggäst vid ön). Dessa skillnader accentuerar värdet av att: använda samma inventerare helt eller delvis i manskapet mellan olika årintroducera nya inventerare i problematiken med att särskilja förväxlingsarterkoncentrera sig på ett urval av vissa arter vid ett inventeringsbesökanvända fotografering som dokumentationsmetod vid större vitfågelkolonierstyra upp fältanteckningarna med t ex strikt användning av protokollSlutsatser:Inventeringsresultat underskattar de verkliga populationsstorlekarnaDet är viktigt att inventerarna är tränade i just kustfågelinventering, och nyainventerare bör samkalibrera sig med mer erfarna.Även med tränad personal kommer ett visst fel att kvarstå, och småpopulationsförändringar (10-20 %) är mycket svåra att säkert skilja från metodfel. Försvårinventerade arter är metodfelet ofta avsevärt större.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Ekologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Ecology (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Zoologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Zoology (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Metodstudie Kustfågelinventering

Skräddarhällan Trödjehällan Skomarrevet

Miljöövervakning

Miljöövervakning

Regional miljöövervakning

Regional

Utredningar, analys och infrastruktur

Utredningar, analys och infrastruktur

Ett rikt växt- och djurliv

A Rich Diversity of Plant and Animal Life

Hav i balans samt levande kust och skärgård

A Balanced Marine Environ­ment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)