Bräddning av avloppsvatten i Sverige och Gävleborgs län

• förslag på havsmiljöåtgärder som Länsstyrelsen lämnade till Naturvårdsverket i november 2007.Begreppet bräddning är i rapporten definierat på samma sätt som i föreskrifterna i SNFS 1990:14,dvs som utsläpp av avloppsvatten på grund av hydraulisk överbelastning.Målsättningen med projektet var att få en samlad bild av omfattningen och effekterna avbräddning från avloppsreningsverk regionalt och nationellt. En annan målsättning var att utvecklaett systematiskt arbetssätt för att utifrån ett regionalt perspektiv bedöma miljöeffekter avbräddning. Detta för att kunna bedöma om åtgärder är kostnadseffektiva i förhållande tillmiljönyttan.För den regionala delen har data inhämtats direkt från kommunernas tekniska kontor eller VA-bolag,för åren 2003-2007. För att beräkna hur mycket fosfor och kväve från bräddningar som nårhavet har retentionsfaktorer från PLC5 används. Den rapporterade bräddningen i Gävleborgs länåren 2003-2007 uppgår totalt till ca 1 350 000 m3. Det innebär en bräddning på ledningsnätet på0,07 % av den totala tillrinningen, och en bräddning på avloppsreningsverken på 0,78 % av dentotala tillrinningen. Under dessa 5 år har bräddningar i Gävleborgs län orsakat nettoutsläpp på ca21,7 ton kväve och 3,8 ton fosfor, vilket i genomsnitt motsvarar ca 4,3 ton kväve och 0,8 tonfosfor per år.I länets större vattendrag har utsläppen av bräddat vatten troligen ingen större betydelse, då detförorenade vattnet snabbt spolas bort. Däremot kan vattendragets recipient, i många fall havet,påverkas mer. I några känsliga inlandssjöar och vattendrag samt grunda vikar längs kusten kan delokala effekterna bli stora.Uppgifter om bräddningar i Sverige 2006 har hämtats från olika källor. Den huvudsakliga källanhar varit emissionsregistret EMIR. När siffror saknats där har uppgifter om möjligt hämtats frånSvenskt Vatten. I ett fall har uppgifter hämtats in separat via mail, och för Gävleborgs län haruppgifter från den regionala studien använts. Från flera kommuner har det saknats uppgifter ombräddad volym eller den mängd fosfor och kväve som släppts ut genom bräddning. Vi har därförsökt uppskatta dessa genom olika metoder och antaganden som beskrivs i rapporten. För attberäkna hur mycket fosfor och kväve från bräddningar som når havet har retentionsfaktorer frånPLC5 används.Nationellt beräknas volymen bräddat vatten 2006 ligga mellan 26 och 30 Mm3. Bräddning vidreningsverket uppgår till 1,53 % av den totala tillrinningen till verket, baserat på uppgifter från103 reningsverk. Motsvarande siffra för ledningsnätet är 0,6 %, dock baserat på uppgifter frånendast 9 reningsverk. Bruttoutsläppen av fosfor från bräddningar 2006 beräknas ligga mellan 30och 42 ton. Det är mellan 1,4 och 1,9 % av det totala utsläppet från antropogena källor till havet.Bruttoutsläppen av kväve till havet 2006 beräknas ligga mellan 220 och 300 ton. Det är ca 0,3 %av det totala utsläppet från antropogena källor till havet. Den mängd fosfor och kväve somkommer från bräddningar beräknas uppgå till mellan 7,4 och 9,6 % (P) respektive 1,1 och 1,5 %(N) av reningsverkens totala utsläpp till havet.Det finns stora osäkerheter i beräkningen av bräddningen nationellt och dess utsläpp av fosfor ochkväve. Dels saknas uppgifter helt från en femtedel av landets kommuner, och mörkertalet förbräddningar på ledningsnätet är troligtvis stort. Extrapoleringen av den saknade volymen är ocksågjord med en väldigt grov metod. Dels innebär beräkningarna av fosfor och kväve flera delvisgrova antaganden och generaliseringar. Med bättre och mer heltäckande rapporteringar och bättrekontroll på ledningsnätets bräddpunkter skulle man få en säkrare bild av bräddningens omfattningoch påverkan.Det visade sig svårt att bedöma olika konkreta åtgärders kostnadseffektivitet. Kostnaderna skiljersig åt beroende på platsen och vad som är mest kostnadseffektivt måste därför utredas från fall tillfall. Ett sätt att arbeta med detta är att säkerställa att alla kommuner upprättar saneringsplaner avgod kvalitet. Detta kan göras i ett gemensamt tillsynsprojekt inom länet, där kriterier för hursaneringsplaner ska tas fram fastställs.Ett förslag på systematiskt arbetssätt för insamling av bräddningsdata har tagits fram. Ettkostnadseffektivt arbetssätt är att prioritera arbetet utifrån miljönytta. I förslaget görsbedömningen av bräddningens miljöeffekter utifrån recipienternas känslighet. För att djuparekunna bedöma miljöeffekterna i en särskild recipient eller ett särskilt vattensystem behöver enmer grundläggande modellering av näringsbelastningen göras.En ytterligare slutsats som dragits under projektet är att man, eftersom det finns flera definitionerav begreppet bräddning, måste vara väldigt noga med att tydliggöra vad man menar ikommunikation med andra. 

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Bräddning

avloppsvatten

Miljömålsprojekt

Miljömålsprojekt

Sveriges miljömål

Environmental Objectives

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)