Sökning: WFRF:(Duberg Jon) >
Faktablad - Resulta...
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-2016
-
- Duberg, Jon (författare)
- Naturvårdsverket,Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Stockholm,Utförare miljöövervakning, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö,Utförare miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten, HaV
-
- Ericson, Ylva (författare)
- Naturvårdsverket,Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Stockholm,Utförare miljöövervakning, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö,Utförare miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten, HaV
-
(creator_code:org_t)
- 2017
- Svenska 18 s.
- Relaterad länk:
-
https://naturvardsve... (primary) (Raw object)
-
visa fler...
-
https://urn.kb.se/re...
-
visa färre...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
Ämnesord
- NATURVETENSKAP -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
- NATURAL SCIENCES -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)
Nyckelord
- Regional miljöövervakning
- Regional
- Kust och hav
- Coast and sea
- Integrerad kustfiskövervakning
- Integrerad kustfiskövervakning
- Hav i balans samt levande kust och skärgård
- A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos
Publikations- och innehållstyp
- vet (ämneskategori)
- rap (ämneskategori)