Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 : Slutrapport

• Projektet Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 har syftat till attytterligare förbättra indata rörande belastning av fosfor och kväve från mindrepunktkällor, d.v.s. C- och U-anläggningar, enskilda avlopp och dagvatten till beräkningssystemför diffus belastning, retention och tillförsel till havet. Arbetet harbyggt vidare på metodik och resultat från projektet Beräkningsmetoder mindrepunktkällor, som genomfördes inom SMED&SLU under 2002-2003.För enskilda avlopp har en komplettering av tidigare enkätstudier gjorts, och uppgifterom enskilda avlopp har därmed lämnats av samtliga kommuner i Sverigeutom 31. De flesta av kommunerna för vilka statistik saknas har ett geografiskt lägesom gör dem mindre intressanta ur belastningssynpunkt, då de har få invånare ochligger långt från havet, d.v.s. har hög retention. I det totala enkätunderlaget finnsdet nu uppgifter om 600 864 enskilda avlopp. Enligt uppgifter från SCB finns 745674 hushåll med enskilt avlopp. Det betyder att enkäternas uppgifter täcker ca 80%av de enskilda avloppen i Sverige.Metodiken för belastningsberäkningar från enskilda avlopp har byggts upp mot endatabas skapad i Microsoft Access, där samtliga beräkningar görs genom att SQLfrågorställs mot databasen. Detta gör att möjligheterna att göra kompletterandeberäkningar, eventuella framtida förändringar av reningstyper och schabloner,scenarioberäkningar etc förenklats betydligt. En annan förbättring är att tillskrivningav fördelning av avloppstyper för de kommuner där denna uppgift saknas harskett genom att ett riksgenomsnitt beräknats och därefter tillskrivits de kommunerdär uppgiften saknas.Resultatet av beräkningarna visar att belastningen från enskilda avlopp är 269 tonfosfor och 1943 ton kväve per år. Dessa resultat är betydligt lägre än de från TRKprojektet(Brandt och Ejhed, 2002), men i paritet med de som tidigare redovisatsinom SMED&SLU. En stor del av skillnaden mellan resultatet från TRK-projektetoch resultatet som presenteras här förklaras av en lägre antagen nyttjandegrad avpermanenthus än i TRK-projektet. Andra faktorer som är av avgörande betydelse ärolika antaganden rörande reningsgrad för de olika avloppstyperna samt uppskattadandel avlopp med olika reningstyp.Inom projektet har en dagvattendatabas byggts upp för samtliga svenska orter medmer än 200 invånare. Databasen kommer att medföra att vidare uppdateringar ochmetodutveckling underlättas. Belastningen av dagvatten redovisas per kommun ochden totala belastningen från dagvatten i Sverige uppskattas till 2500 ton kväve och240 ton fosfor, vilket är markant högre än vad som redovisades i TRK-projektet. ITRK-projekt beräknades dock dagvattnet enbart från hårdgjorda ytor medan beräkningarutförda inom ramen för detta projekt inbegriper flera markanvändningsklassersom t.ex. skog och öppen mark inom tätorter. Dessutom innefattar beräkningarnai denna studie regionala skillnader i kvävedeposition.6Den dominerande utsläppskällan bland C-anläggningar utgörs av de icke tillståndspliktigareningsverken. En mindre källa bedöms vara fiskodlingar. Fiskodlingarhanteras dock inte inom ramen för detta projekt, där fokus legat på mindre reningsverk.Ett mindre kvävebidrag kan också komma från användningen av urea vidavisning på flygplatser, något som inte heller beaktats här.Emissionsfaktorer för utsläpp från mindre reningsverk har tagits fram, liksom faktiskanslutningsgrad. För huvudparametrarna kväve och fosfor är beräknade mängderom 50 ton fosfor och 1 762 ton kväve betydligt mindre än de översiktliga skattningarsom gjordes inom projektet Beräkningsmetodik för mindre punktkällor, därman anger 160 ton fosfor och 3 200 ton kväve. Huvudsakligen torde skillnadenbero på att man då antog en genomsnittlig anslutningsgrad på 1 000 pe per verkvilket, är dubbelt så mycket som den genomsnittliga faktiska anslutningsgrad somtagits fram i detta projekt.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

SMED (Svenska MiljöEmissionsData)

SMED (Svenska MiljöEmissionsData)

Vatten

Water

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)