Undersökning av pesticidorsakade effekter på bentiska organismsamhällen i jordbrukspåverkade vattendrag

• Under 2015 och 2016 provtogs sammanlagt 32 respektive 13 vattendrag i jordbruksbygder med avseende paett antal biologiska variabler (pavaxtalger, meiofauna och makroskopisk bottenfauna) bottenfauna och medavseende pa oorganisk vattenkemi (narsalter, metaller, alkalinitet, m.m.). Proverna togs och analyserades avackrediterad personal vid SLU. Backarna ingick i det screeninguppdrag som SLU fick av Naturvardsverket2015–2016, utom 4 som utgor del av det nationella miljoovervakningsprogrammet (M42, N34, O18, E21).Undersokningen en unik mojlighet att fa ett dataunderlag som innefattar bade kvantifieringar av exponeringenmed bekampningsmedel (beraknat som toxiska enheter, ΣTU, med akuta EC50-varden) och den biologiskaresponsen hos olika organismgrupper i jordbrukspaverkade vattendrag.Generellt var det svart att koppla analyser av de biologiska samhallena till exponeringen medbekampningsmedel (ΣTU). Det beror framst pa att toppar med kraftiga fororeningar med bekampningsmedelnoterades endast i enstaka fall. Analyserna visade att exponeringen for alger oftast overskred EU:s uniformprinciples, en regulatorisk koncentration for vilken inga effekter ska forekomma for enskilda substanser.Pavaxtalgerna har dock en kort generationstid och en snabb tillvaxt och torde visa en snabb aterhamtning efteren exponering.Analys av algssamhallena uppvisade en stor variation i biomassa och artsammansattning blandvattendragen. Tradformiga gronalger och tradformiga rodalger var vanligt forekommande, och kiselalger,framforallt arter som lever som enstaka celler, fanns pa alla lokaler. De flesta algtaxa ar typiska for naringsrikavattendrag och vatten med neutralt eller hogt pH. Forekomsten av rodalger tyder pa en mojlig begransningmed ljus i vissa backar, och forekomsten av kiselalgstaxon Diadesmis contenta var. contenta tyder pa starkavattenstandsforandringar i andra. Den ekologiska statusklassningen med fastsittande kiselalger bekraftade attde flesta vattendrag var naringsrika, framforallt rika pa fosfor, samt att nagra aven var mattligt eller starktpaverkade av organiska, syretarande fororeningar. De flesta av vattendragen klassades som mattlig ekologiskstatus. Andelen deformerade kiselalgsskal overskred 1% pa en tredjedel av lokalerna vilket kan tyda pa enpaverkan av miljogifter sasom metaller eller bekampningsmedel. Redundansanalys for kiselalger visade intepa en signifikant paverkan fran herbiciderna. Daremot paverkades kiselalgernas artsammansattning signifikantav aluminium-, jarn- och kvavekoncentrationerna i vattnet.Bottenfaunadata visade att alla vattendrag utom O18 uppnar hog eller god ekologisk status narbedomningen gors med ASPT. For SPEARpesticides-indexet lag samtliga varden utom fyra under 33, vilket i denvetenskapliga litteraturen anges som grans for god-mattlig status, utan att ha en formell sadan status iTyskland. SPEARpesticides visar med andra ord en helt annan bild an ASPT som ingar i de svenskabedomningsgrunderna. Bade ASPT och SPEARpesticides visar dock, liksom i tidigare analyser, ett starktstatistiskt samband (R2 = 0,62). Det starka sambandet tyder pa att de bada indexen i stort satt mater sammapaverkan, fast i olika skalor. Tidigare analyser har ocksa visat att bada indexen visar ett starkt samband medandelen jordbruksmark i vattendragens avrinningsomrade. Varken ASPT eller SPEARpesticides visar ett tydligtsamband med den maximalt uppmatta ΣTUDaphnia under sasongen, vilket kan beror pa de generellt laga vardenfor ΣTUDaphnia.Redundansanalys visade att ΣTUDaphnia inte paverkade bottenfaunasamhallena signifikant. Daremot fannvi att meiofaunasamhallen i biofilmerna pa stenarna signifikant paverkades av ΣTUDaphnia. Resultatet kan beropa att denna mindre fauna lever mer exponerat och att vissa bekampningsmedel kan ackumulera i biofilmerna.Nematodfaunan i biofilmerna visade pa nema-SPEAR-varden under gransen for god status i Kavlingean,Segea och M42. Atta vattendrag hade en sa pass rik nematodfauna med manga fororeningskansliganematodarter att Nema-SPEAR indikerade hog ekologisk status.Analysen visar att vattendrag som erfar en stark jordbrukspaverkan och fysisk paverkan haller enoverraskande god status med avseende pa pavaxtalger och bottenfauna. En kombination av hoganasaltskoncentrationer, en god syresattning som foljd av stromforhallandena, samt en god tillgang till fodakan bidra till att vattendragen far en rik bottenfauna och forhallandevist hoga indexvarden. Aven det faktumatt provtagning gors pa de sparsamma steniga bottnarna (dar mojligt) i de annars sand/lerbottendomineradevattendragen kan bidra till att de visar forhallandevis hog status.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Ekologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Ecology (hsv//eng)

Nyckelord

Bekämpningsmedel

växtskyddsmedel

toxiska enheter

ytvatten

bottenfauna

påväxtalger

Nationell miljöövervakning

National

Freshwater

Sötvatten

A Non-Toxic Environment

Giftfri miljö

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)