Ekonomiskt stöd för omställning genom utbyte av fossil jungfrulig plast : Slutrapport

• Som ett led i att nå Sveriges långsiktiga klimatmål till år 2045, måste den fossila plasten bytas ut mot material med lägre klimatpåverkan samtidigt som materialåtervinningen måste öka. Det är flera utmaningar på vägen dit som måste lösas, bland annat att få upp efterfrågan på återvunnen och biobaserad råvara. Plastproduktionen har ökat ända sedan 1960-talet och förväntas fördubblas bara inom de närmsta 20 åren. Det är därmed ett väl utbrett och använt material som gör det utmanande att ersätta med nya. Men en omställning har påbörjats där privata aktörer tagit egna initiativ för att främja biobaserad eller återvunnen plast. För att stimulera små och medelstora företag att öka takten i omställningen från jungfrulig fossil plast behövs både stöd till företagen men även till hela branschen.Ett flertal intervjuer har genomförts med aktörer inom plastbranschen, såsom dagligvaruhandel, möbelindustrin och fordonsindustrin, som ger en aktuell bild över Sveriges plastanvändning och hantering. Från intervjuerna framkom det att; sortering, bearbetning och förädling idag saknas i Sverige, lagstiftningen ligger efter och utgör därmed ett hinder för företagen, biobaserad och återvunnen plast uppnår ännu inte likvärdig kvalitet som jungfrulig plast samtidigt som ett av de stora problemen fortfarande är att jungfrulig plast utgör det billigaste alternativet.Det krävs dels stöd i form av pengar dels informations- och kunskapshöjande åtgärder. Utifrån exemplen i rapporten kan konstateras att det behövs stora stöd över lång tid för att åstadkomma en omställning samtidigt som det är viktigt med kontinuitet och långsiktighet för att marknaden ska ha tillit. Utifrån intervjuerna framkom att behoven på marknaden idag är;fler anläggningar för återvinning,ökad efterfrågan på återvunnet materialstöd till produktutveckling,ökad tillgång till återvunnen och biobaserad råvara samtspårbarhet för materialet.För att överkomma dessa marknadsbrister som identifierats i uppdraget föreslås det att det krävs investeringar i såväl nya som befintliga företag som kan ta emot många olika typer av plaster och materialåtervinna dessa så att en återvinningsindustri byggs upp i Sverige.Rapporten går igenom olika case för att analysera kostnaderna för investeringar i produktionen av återvunnen plast samt potentialen av klimatnyttan. Resultaten gällande klimat visar att klimatpåverkan för produktion av återvunnen plast påverkas av mängden rejekt från processen och därför beräknas tre olika scenarier.Klimatpåverkan från tillverkningen av 53 000 ton fossil jungfrulig plast är 254 400 ton CO2-ekv. medan klimatpåverkan från motsvarande 53 000 ton återvunnen plast där utbytet är 50 procent sortering och 70 procent tvätt är 189 750 ton CO2-ekv.,klimatpåverkan från återvunnen plast där utbytet är 70 procent sortering och 90 procent tvätt är 63 110 ton CO2-ekv. ochtill sist visar resultaten att klimatpåverkan från högsta andelen återvunnen plast där utbytet är 90 procent sortering och 90 procent tvätt är 27 976 ton CO2-ekv.Alla tre scenarier för tillverkning av återvunnen plast har lägre klimatpåverkan än den totala klimatpåverkan från jungfrulig plast. Resultatet bygger på att det producerade återvunna plastgranulatet kan ersätta jungfruligt granulat med 100 procent och därmed uppnår samma kvalitet som jungfruligt plastgranluat.En typ av investering som identifierats som en potentiellt viktig åtgärd är i utrustning och maskiner för tvättning och malning för återvinning. En sådan investering i en större anläggning bedöms kosta minst 20 MSEK och en mindre anläggning bedöms kosta minst 350 000 SEK.Styrmedel för att främja dessa typer av investeringar som kan bidra till en omställning kan gynna både teknikutvecklingen såväl som vara marknadsdrivande. Exempel på marknadsdrivande styrmedel är skatt på plast eller plastprodukter med möjlighet för avdrag för återvunnen och biobaserad råvara, system med kvotplikt för återvunnen råvara i kombination med återvinningscertifikat för att säkerställa efterfrågan på marknaden samt offentlig upphandling med krav på eller mervärdeskriterier för andel återvunnen råvara. Exempel på systemövergripande styrmedel är stöd till kompetenshöjande åtgärder i industrin, skapa incitament för och anta en koordineringsroll kopplat till etablerandet av starkare aktörsnätverk kring teknologier, utveckla och implementera standarder som stödjer utvecklingen samt utforma visioner, mål och färdplaner baserat på ny teknologi.De förändringar av Klimatklivet som vi föreslår som prioriterade för Naturvårdsverket att gå vidare med, bedömer vi ger goda förutsättningar för branschen att ställa om från användning av fossil jungfrulig plast i små och medelstora företag. Förändringarna är sammanfattningsvis 1) ökad information om möjlighet att söka stöd till företag inom plast- och återvinningsindustrin; 2) överväg förändringar i gällande förordning som tydliggör att cirkulär ekonomi och effektiv materialanvändning ges prioritet vid likvärdig klimatnytta; 3) se över tolkningen av artikel 47 som vi menar inte utesluter stöd till investeringar som leder till en miljömässigt bättre eller effektivare återvinning jämfört med den bästa konventionella återvinningsprocessen som skulle kunna byggas utan stöd; 4) om möjlig förstärkning av budgeten inom Klimatklivet. De investeringar vi ser ett behov av ger också enligt beräkningar en låg kostnad per kg minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter i jämförelse med andra åtgärder inom Klimatklivet. Vi bedömer också att stödet kan stärka en uppbyggnad av inhemsk produktion av återvunnen råvara som kan förbättra spårbarhet och därigenom stärka möjligheten till högre andel återvunnen råvara i produkter inom den svenska plastindustrin.Ett effektivt kunskapsstöd till företagen skulle kunna ges via den Nationella Plastsamordningen. Här föreslås även en möjlig uppbyggnad av en miljödatabas som kan fungera som en erfarenhetsbank där företagen kan ta del av erfarenheter från olika material och blandningar för att snabbare bygga upp kompetens.Kartläggningen har dessutom visat att det finns potential att bygga upp en svensk marknad för främst återvunnet material, då detta inte finns idag utan all råvara importeras. Det finns en stor potential för offentlig sektor inom upphandlingar att främja icke fossil jungfrulig plast. Ett stort arbete pågår hos Upphandlingsmyndigheten med guider för krav för att kunna driva marknaden.Utredningen menar avslutningsvis att plastindustrin generellt sett är duktiga på intern återvinning, så inom detta område finns ytterligare potential till att öka utbytet och kunskapen om andras produkter och material som kan bidra till att öka den egna andelen i sin produktion. Till sist nämns branschmål och plastpakter som effektiva medel till att stimulera branschen och främja att fler aktivt arbetar med omställningen.

Subject headings

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)