Modeller för transport och spridning av föroreningar – fas 1 : Förstudie – Användning av numeriska beräkningsmodeller för beskrivning av transport och spridning av föroreningar i grundvatten

• rundvattenmodeller kan vara mycket kraftfulla verktyg att beräkna och visualisera grundvattenflöde och föroreningstransport, speciellt vid akvifärer med komplicerad geometri. I rätt sammanhang och rätt använda är grundvattenmodeller viktiga och kostnadseffektiva verktyg för att ta fram beslutsunderlag beträffande olika grundvatten- och föroreningsfrågor. Detta gäller särskilt där skyddsobjekten är stora, tydliga och värdefulla. Idag saknas emellertid kunskap och indata för att allmänt i Sverige med hjälp av befintliga numeriska beräkningsmodeller, med precision kvantifiera och prediktera transport av föroreningar i grundvatten. Föreliggande rapport syftar till att beskriva den erfarenhet och kunskap om sådan modellering, för svenska förhållanden, som finns i ”branschen” och vid universiteten. Dessutom föreslås en metodik för användningen av dessa modeller i samband med miljöriskbedömningar för förorenade områden samt så redovisas ett protokoll för hur osäkerheter kan beskrivas. Vidare föreslås ett antal rekommendationer för fortsatta arbeten inom ämnesområdet i Sverige. För att få en bild av statusläget i Sverige utfördes intervjuer med ca 25 nyckelpersoner med direkt erfarenhet i ämnet. Ett mindre antal aktörer i Danmark, Finland och Norge kontaktades även för att erhålla underlag för en syntes av statusen i respektive land. Utöver detta genomfördes en litteratursökning av svenska erfarenheter av modellering av föroreningsspridning med grundvatten under svenska förhållanden.Sammanfattningsvis kan sägas att många aktörer använder grundvattenmodeller vid projekt med anknytning till förorenad mark. Detta sker dock oftast på ett kraftigt förenklat sätt. Det är vanligt att använda enbart en flödesmodell, samt partikelspårning. Masstransportmodeller används i princip bara i FoU-projekt och för hypotetiska scenarion (där man inte behöver eller kan kalibrera) eller alternativt mycket stora projekt. Oftast tvingas man bortse från heterogeniteter i förenklade modeller. Osäkerheter hanteras sällan systematiskt men ofta genom en förenklad känslighetsanalys. Sveriges geologi med tämligen små avrinningsområden och akvifärer, begränsad användning av grundvatten för kommunalt dricksvatten, liksom svårigheter att kommunicera mervärden med uppdragsgivare synes vara orsaker till en begränsad användning av grundvattenmodeller i Sverige. Olika mervärden är förknippade med grundvattenmodeller såsom att man kan pröva hypoteser samt att man tvingas skapa en vattenbalans för systemet. Oväntade simuleringsresultat erhålls relativt frekvent. Detta torde vara ett mervärde då detta tyder på att utan användning av modellen skulle relevant information ha förbigåtts. Modeller anses även vara mycket pedagogiska för redovisning av resultat. I andra länder (t.ex. Danmark) har nyttan av modeller varit mer uppenbar och därför har modeller kommit mer till användning. Erfarenhetsvärden på de olika parametrar som behövs vid masstransportmodellering efterfrågas av många aktörer. Även baskunskaper om dessa processer samt hantering av heterogeniteter och parameterisering efterfrågas. Det finns även ett stort behov av erfarenhetsspridning och – återföring beträffande grundvattenmodellering i allmänhet och transportmodellering i synnerhet. Vidare saknas lättanvänt kalibreringsverktyg eller protokoll. Protokollet bör innehålla information om vad man behöver för typ av information i relation till olika osäkerheter. Det bedöms inte nödvändigt att utveckla (särskild) generell programkod i Sverige för de vanliga tillämpningarna i branschen. 

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)