Akutmottagningarnas konstanta kaos : styrning, det oförutsedda och motstånd

• Under många år har det funnits ett brett missnöje med långa väntetider på akutmottagningarna på svenska sjukhus. Media har skrivit mycket om detta område, politiker och huvudmän har introducerat en rad interven-tioner och myndigheter har inspekterat, mätt och jämfört för att stimulera ”best practice”. Men resultatet av allt detta är negativt – väntetiderna på akutmottagningarna har ökat under senare år! Vad kan detta bero på? Kan orsaken vara att styrformerna varit felaktigt utformade, att det under perioden skett andra förändringar vars effekter beslutsfattarna inte förutsåg, eller kan det vara läkargruppens motstånd till effektiviserande åtgärder som ligger bakom uteblivna förbättringar? I denna studie beskrivs dels de politiska initiativ och interventioner som gjorts på nationell nivå för att komma tillrätta med väntetiderna under 2010-talet, dels utfallet av dessa insatser så som de uppfattas av läkare som arbetar på akutmottagningar. I analysen intresserar vi oss särskilt för läkarnas inflytande och eventuella motstånd till förändringar.Initialt gjordes intervjuer med 14 läkare som arbetar på akutmottagningar på fyra sjukhus. De tillhör både den nya specialiteten akutvårdsläkare och andra specialiteter som är “gästdoktorer” på akuten. Intervjuerna gjor-des för att få kunskap inför en enkätundersökning, och har för detta arbete analyserats tematiskt med fokus på styrning, förändringar och dilemman i arbetet. Efter analysen av intervjuerna och identifiering av de styrfor-mer som respondenterna tog upp, studerades de rapporter och beslut som låg bakom dessa styrformer. Vilken kunskap baserades de på? Vilka hade inflytande på utformningen av förändringarna? Hur har styrningen anpassats över tid i relation till de svårigheter som akutmottagningarna har att klar av att möta målen?Den styrning som de intervjuade läkarna tar upp som kontraproduktiv är relaterad till överorganisatoriska direktiv och mål som är kopplade till prestationsmätningar av olika slag. Ett par exempel: För akutmottag-ningarna finns landstingsspecifika mål att i stort sett alla patienter på akuten ska vara färdigbehandlade inom fyra timmar. Det är ett mål som ständigt fallerar, som medför negativa ekonomiska konsekvenser för kliniken, men framför allt ger en känsla av misslyckande. På vissa enheter har styrningen lett till att man organiserat om arbetet för att förbättra mätresultaten – inte vården. Andra förändringar handlar om ett nationellt föränd-ringsprogram för att med stöd av lean effektivisera arbetssättet, det vill säga hur arbetsuppgifterna organiseras på mottagningarna. Även här beskriver respondenterna problem avseende arbetmiljö och vårdkvalitet.Analysen indikerar att styrformerna utmanar den professionella identiteten och skapar nya dilemman. Men det finns i praktiken inga möjligheter för läkarna att göra motstånd; man kan föra fram synpunkter, men de beaktas inte, man kan på individnivå strunta i något delmoment, men det är i det lilla. Resultaten diskuteras i termer av makt och motstånd. I förlängningen bör denna studie utvidgas med intervjuer av chefer och besluts-fattare.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Arbetslivsstudier (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Work Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Akutmottagningar

läkarprofessionen

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)