Sverige och adoptionsfrågan i Korea

Hübinette, TobiasStockholms universitet,Institutionen för orientaliska språk,koreanska (författare)

Sedan slutet av 1980-talet har adoptionsfrågan varit en del av det politiska landskapet i Sydkorea, det land i världen som under modern tid har skickat iväg flest barn för adoption. Efter Koreakriget har 150 000 koreanska barn adopterats bort till mer än 20 västländer, och bland dessa har Sverige varit ett av de viktigaste mottagarländerna, det land som likt en spegelbild av Korea har tagit emot flest barn för adoption under modern tid. De 9000 adoptivkoreanerna i Sverige har spelat en avgörande roll för framväxten av adoptionsfrågan i Korea. 1976 bjöd president Park Chung Hee in adoptivkoreanerna i Skandinavien till Korea som det första officiella erkännandet av dessas existens. 1989 träffade den blivande presidenten Kim Dae Jung en adoptivkoreansk kvinna i Stockholm, och blev så gripen av hennes livsöde att han sedan dess har engagerat sig i adoptionsfrågan i egenskap av politiker. 1991 gick spelfilmen Susanne Brink´s Arirang för fulla hus i Korea, historien om en adoptivkoreansk kvinnas liv i Sverige, och etablerade slutgiltigt adoptionsfrågan i de breda folklagren.

Ingår i:Invandrarrapport: Invandrarnas debatt- och kulturtidskrift29:4, s. 14-220345-5505

Om ämnet

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.