Simulerade skoldilemman : redkap för utveckling av reflektionsfömåga?

• Syftet med avhandlingen är att studera lärarstuderandes samtal om simulerad skolverksamhet för att söka förstå möjligheter och begränsningar med simulerade dilemman som medierande redskap för reflektion över lärares arbete. Undersökningen är genomförd under seminarier i svensk och finländsk lärarutbildning. Forskningsprocessen består av tre faser; en konstruktionsfas, en prövningsfas och en undersökningsfas. Under konstruktionsfasen producerades simuleringar på basen av en narrativ analys av semistrukturerade intervjuer med nyutbildade lärare. Simuleringarna testades med lärare och lärarstuderande i prövningsfasen. I undersökningsfasen utarbetades reflektionsfrågor och studiens empiriska data samlades in genom videoobservation. Totalt femton samtal filmades vid fem seminarier och tre olika lärosäten, två i Sverige och ett i Svenskfinland. De studerande som förekommer i datamaterialet befann sig i början, mitten och i slutet av sin lärarutbildning. Analysen bygger på Schöns olika reflektionsbegrepp och ett sociokulturellt perspektiv som bygger på den ryska kulturhistoriska skolan. Resultaten visar att de studerande engagerade sig starkt i samtalen i de flesta fall och att engagemanget var relaterat till deras uppfattningar om simuleringens autenticitet. Simuleringarna och reflektionsfrågorna användes både som sekundära och tertiära artefakter. Bland simuleringarnas modaliteter framstod ljudet som den viktigaste för nyanser av förståelse och engagemang och reflektionsfrågorna fungerade som kommunikativt stöd och strukturell scaffolding. När de studerande använde simuleringen för dekontextualisering i en öppen dialog förekom en tertiär dialog, i vilken förhandling av ny mening ägde rum. Kreativ reflektion – att se dilemmat ur olika perspektiv och reciprok reflektion – öppen utmanande dialog förekom flitigt i vilka en didaktisk- analytisk praktikgemenskap skapades. Slutsatserna är att simulerade skoldilemman kan utgöra en potential för lärarstuderandes utveckling av reflektionsförmåga när de används i mindre samtalsgrupper och den didaktiska inramningen relateras till aktuellt kursinnehåll. Om simuleringens innehåll inte upplevs som autentiskt finns dock risk för att förutfattade meningar om lärares arbete förstärks om de inte utmanas av medstuderande eller lärarutbildare. 

• The aim of the thesis is to study pre-service teachers’ conversations about simulated school- and classroom dilemmas within teacher education. This is done in order to understand and illuminate opportunities and constraints with the use of simulations to support development of reflection. The study is conducted in Sweden and Swedish-speaking Finland. The research process consisted of three phases; construction of simulations, test of simulations and the investigation phase. During the construction phase the simulations were produced, based on semi-structured interviews with newly qualified teachers and a narrative analysis. In the investigation phase instructional questions were developed and the empirical data were collected during fifteen conversations in five seminars at three different universities, two in Sweden and one in Finland. The pre-service teachers in the empirical data were in the beginning, in the middle and in the end of their teacher education. Video recordings obtained the data and the analysis was based on Schön’s different notions of reflection. Neo- Vygotskian and Vygotskian socio-cultural theories served as the framework for interpretation of the data. The results show that the pre-service teachers were for the most part highly engaged. The engagement was related to the pre-service teachers' perceptions of the simulations' fidelity. The simulations and the instructional questions were used both as secondary and tertiary artefacts by the pre-service teachers. Among the multimodal affordances, the voice recordings appeared to be the key modality in order to engage and understand nuances of the content. The instructional questions were used as scaffolding for communication. When the pre-service teachers used the simulation in order to de-contextualise in an open dialogue, a tertiary dialogue appeared where new meaning was negotiated. Creative reflection where multiple perspectives took place and reciprocal reflection – open challenging dialogues, appeared in many of the conversations where a pedagogical-analytical community of practice were created. The conclusions are that the simulated dilemmas showed to be a potential for reflection in peer-groups when the learning environment is organised and related to the course content and offers a variation of examples from school practice to be exposed in teacher education. However, if the content of the simulation is not perceived as an authentic dilemma, there is a risk for cementation of pre- assumptions in case there is a lack of intellectual challenge from peers or a teacher educator. 

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

simulering

reflektion

mediering

redskap

scaffolding

lärande

lärarutbildning

pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)