Fler ungdomar till naturvetenskapliga utbildningar? Om rekryteringsförsök, kunskapsemfaser och identitet

• Satsningar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och naturvetenskapliga utbild-ningar görs av aktörer, med olika agenda och ekonomiska resurser. Aktuell forskning visar att ungdomars val av utbildning också är en fråga om identitet. Frågan är därför i vilken utsträck-ning olika rekryteringsförsök faktiskt öppnar för att naturvetenskap kan få plats i fler ung-domars identitetsskapande jämfört med idag. Syftet i artikeln är att, utifrån ett identitets-perspektiv, problematisera satsningar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskapliga utbildningar. I artikeln analyseras exempel på två svenska rekryteringsförsök. Gemensamt för rekryteringsförsöken är att de innehåller filmer som riktar sig till elever i grundskolans senare del. Det första initiativet ärKemi-Julkalendern – en webbkalender (ett filmat experiment/dag), producerad och publicerad av Lunds Tekniska högskola. Initiativet är ett exempel på hur vetenskapssamhället självt försöker öka ungdomars intresse för naturvetenskaplig utbildning. Det andra initiativet är en kampanj från Teknikdelegationen. Delegationen är tillsatt av regeringen och kampanjen är ett exempel på ett politiskt initiativ som också engagerat industrirepresentanter. Kampanjen, som består av nio filmer, har syftet att få fler ungdomar att välja gymnasiets naturvetenskapliga program. Filmerna analyseras med utgångspunkt i Roberts kunskapsemfaser (Roberts, 1982; Roberts, 1998). Kunskapsemfaserna har tidigare använts vid läromedelsanalyser och läroplansanalyser. Här använder vi emfaserna för att analysera de budskap, om varför naturvetenskaplig kunskap/utbildning kan vara eftersträvansvärd, som förekommer i filmerna. I analysen identifieras både dominerande emfaser och emfaser som saknas. Dessa diskuteras i relation till elevers identitet, intresse och val. De preliminära resultaten visar att kemikalendern, genom filmernas "setting" och kommunicerade kunskaps-emfaser, bekräftar en stereotyp bild av naturvetare. Den dominerande emfasen är "Kunna för-klara själv". I filmerna visar en kemistudent hur han, tack vare kemikunskaper, kan manipulera och behärska föremål så att ovanliga och konstiga saker händer – primärt i syfte att ha roligt. Genom filmerna bjuds tittaren in och får tillgång till en del av den speciella kunskap kemisten besitter. I Teknikdelegationens filmer dominerar em-fasen "Den säkra grunden". Denna kommuniceras bl.a. genom att kända personer, som inte arbetar med natur-vetenskap, berättar att Nv-programmet ger en bred bas för fortsatta studier, en god grund för framtida arbete och tillträde till åtråvärda gemenskaper. Budskap om varför kunskap i och om naturvetenskap skulle kunna vara intressant eller användbart saknas, däremot nämns mate-matik och problemlösningsförmåga. Några säger också explicit att deras val av naturvetenskapsprogrammet inte handlade om ett intresse för naturvetenskap i sig. Istället uttrycks i filmerna intressen som fotboll, politik, teknik, musik och djur. Det ena av de två rekryterings-försöken bekräftar i stort en stereotyp bild av naturvetare, medan det andra undviker stereo-typen. Båda initiativen saknar t.ex. emfasen Naturvetenskap och beslutsfattande vilken kunde haft potential att attrahera ungdomar som vill göra något av skillnad för samhället. Inget av initiativen erbjuder sätt att förhålla sig till naturvetenskap som utgår från ett sådant intresse.För att öppna upp för att fler ungdomar ska kunna se sig själva välja naturvetenskaplig utbildning bör rekryteringsförsök ta utgångspunkt i hur människor, utifrån olika utgångspunkter och positioner i samhället finner kunskap i och om naturvetenskap meningsfull.

Subject headings

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Keyword

Subject didactics

Ämnesdidaktik

naturvetenskapsämnenas didaktik

Science Education

Publication and Content Type

vet (subject category)

kon (subject category)