SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

WFRF:(Tornevi Andreas)
 

Sökning: WFRF:(Tornevi Andreas) > Effekter på luft oc...

Effekter på luft och hälsa i områden utsatta för rök från skogsbränder : med fokus på Jämtland Härjedalen 2018

Tornevi, Andreas (författare)
Umeå universitet,Avdelningen för hållbar hälsa
Andersson, Camilla (författare)
SMHI
Carvalho, Ana Christina (författare)
SMHI
visa fler...
Langer, Joakim (författare)
SMHI
Robertsson, Lennart (författare)
SMHI
Forsberg, Bertil (författare)
Umeå universitet,Avdelningen för hållbar hälsa,Arbets- och miljömedicin, AB-centrum, Norrlands universitetssjukhus,Arcum
visa färre...
 (creator_code:org_t)
Umeå : Umeå universitet, 2021
Svenska 35 s.
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Denna studie syftar till att följa upp episoden med skogsbrandrök som drabbade Östersund och Jämtland Härjedalen sommaren 2018, samt att belysa vilka erfarenheter man har från andra länder om nivåer för exponering och risker.Tyvärr hade ingen av regionens tätorter kontinuerliga partikelmätningar sommaren 2018. En spridningsmodell vid SMHI användes för att beskriva spridning av rök från skogsbränderna 2018, samt en jämförbar period 2017 (då antalet bränder var färre), med fokus på fina partiklar (PM2.5) och sot-partiklar. Utifrån halt- och befolkningsskikt användes befolkningsviktade dygnsmedelhalter som mått på exponeringen i respektive kommun. Statistik över dagligt antal akuta besök för problem från andnings-organen vid sjukhuset i Östersund och regionens olika vårdcentraler och mottagningar, samt över antalet samtal till sjukvårdsupplysningen 1177 om andningsproblem, användes för att studera eventuella akuta hälsoeffekter inom respektive kommuns befolkning.Enligt beräkningarna förekom befolkningsviktade dygnsmedelhalter på upp till 97 μg/m3. I verkligheten förekom sannolikt, under kortare tid och avgränsade platser, betydligt högre halter. När brand-röksepisoder definierades som dygn med PM2.5>20 μg/m3 beräknades den sammanviktade relativa ökningen av akuta besök gällande astma till 68% (RR=1.68, 95% KI:1.09-2.57). För diagnoser gällande nedre luftvägar totalt observerades en ökning med 40% (RR=1.4, 95% KI:1.01-1.92). I genomsnitt innebar brandröksepisoder en ökning av halten PM2.5 med 28 μg/m3 i jämförelse med referensdygnen.Analyserna av förhöjda partikelhalter i Jämtland-Härjedalen under brandröksperioden sommaren 2018 tyder på att en ökning av akuta problem gällande de nedre luftvägarna kan förväntas från dygns-medelhalter på 20-40 μg/m3 av PM2.5 med ursprung i huvudsak från bränder. För information och varningar under pågående exponering för PM2.5 i skogsbrandrök torde de kriterier för korttidshalter som finns i USA och Kanada vara tillämpliga även för Sverige. Om haltbidraget från branden förväntas bli omkring 60-90 μg/m3 av PM2.5 under 1 timme eller längre bör känsliga grupper uppmanas att begränsa sin exponering.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap (hsv//swe)
MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Hälsorelaterad miljöövervakning
Luftföroreningar
Partiklar
PM2.5
Hälsoeffekter
Astma
Andningsorganen
Akutbesök

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy