Analys av specialiseringar och diversifieringsmöjligheter i Kvarkenområdet (Västernorrland, Västerbotten och Österbotten)

• Denna rapport har utifrån nuvarande forskning om smart specialisering identifierat ”Kvarkenregionens” (Västernorrlands, Västerbottens och Österbottens) näringslivsstruktur gemensamt och var för sig, och hur verksamheterna i respektive region är kopplade till varandra ur ett kompetensperspektiv. Detta är en central utgångspunkt för att utifrån nuvarande situation kunna förstå framtida utvecklingsmöjligheter utifrån de möjligheter regionernas arbetskraft har att kunna använda sina kompetenser i nya verksamheter. Vi har kunnat visa att alla tre regioner relativt övriga riket har lågt inbäddade specialiseringar. Även komplexiteten är relativt låg även om Österbotten (om placerat i Sverige) har en hög komplexitet på sina specialiseringar vilket indikerar att många av regionernas specialiseringar är relativt unika och inte återfinns i så många andra regioner.  Nuvarande specialiseringar speglar också i hög grad regionernas diversifieringspotential. De tre regionerna har gemensamt ett diversifierat näringsliv men studerat var för sig är det tydligt att både Västernorrland och Österbotten har en mer utpräglad industriell bas samt associerade tekniska konsultverksamheter medan Västerbotten starkt präglas av högre utbildning.  Utifrån hur näringslivsstrukturen förändrats de senaste tio åren har tendensen i framför allt Västernorrland och Österbotten varit att mer inbäddade sektorer har vuxit relativt mycket medan mindre inbäddade verksamheter fastas ut. Västerbotten går dock mot denna generella trend då relativt många inbäddade och komplexa aktiviteter fasats ut. Detta präglar i sin tur framtida diversifieringsmöjligheter då Österbotten och Västernorrland har högre ”naturlig” potential för nya specialiseringar inom tillverkning men också anläggning medan Västerbotten har stor potential inom utbildningsrelaterade verksamheter där avancerade jobb inom samhällsvetenskap och humaniora framstår särskilt tydligt. Dock finns det tydliga variationer där Västernorrlands tydliga närvaro av finans och försäkringsverksamheter skapar potential för fondförvaltning samtidigt som Österbotten har många industriella vänner till huvudkontor och motorfordon. Det senare delas med Västerbotten vars närvaro av karosstillverkning och tillverkning av skogsmaskiner också ger en hög potential för tillverkning av motorfordon. Vi har också kunnat visa att dessa datadrivna diversifieringskandidater i olika grad gynnas av samordning eller att låta olika regioner utveckla sina egna specialiseringar. I all enkelhet visar resultaten att samordningsvinster skulle kunna finnas få inbäddningen generellt ökar om vi skulle se på denna region som en gemensam ”Kvarkenregion”.Som nämndes ovan är detta nödvändigtvis inte eftersträvansvärda diversifieringsvägar då det kan skilja sig från både politiska ambitioner och regional identitet. Dock speglar det de nuvarande förutsättningarna att få till stånd en framtida regional förnyelse. Regionerna kan exempelvis fundera på att istället fokusera på verksamheter i någon av de andra delarna av respektive smart specialiseringsmatris och inte enbart på kraftigt inbäddade och komplexitetshöjande verksamheter. Till exempel den övre vänstra delen med mer komplexa verksamheter som återfinns i få andra regioner men som också skiljer sig från regionens nuvarande struktur. Den typen av långväga diversifiering (s.k., ”unrelated diversification”) kan visserligen öppna upp nya tillväxtvägar i regionerna, men det utgör också längre avsteg från den befintliga näringslivsstrukturen vilket kan kräva mer resurser att koordinera och planera. Framförallt kan det i mindre och glesare regioner med relativt låg inflyttning vara svårt att rekrytera personal till den typen av verksamheter då det inte är i linje med de kompetenser som befintlig arbetskraft i regionerna redan har. Då måste tydliga kompetenshöjande insatser genomföras för att framgångsrikt få till stånd en mer långväga diversifiering. Det kan då behöva ta längre tid samtidigt som överbryggande sektorer kan behöva etableras (se Elekes & Eriksson 2019b för detaljerade system för Västernorrlands styrkeområden). Givet att få av de redan nu existerande specialiseringarna i respektive region återfinns i den övre vänstra delen så ter det sig ännu svårare. Det är också en högre sannolikhet att lågt inbäddade specialiseringar på den vänstra halvan av matrisen över tid försvagas på grund av dålig match med den regionala kompetensstrukturen och svårighet med kompetensförsörjning (se Neffke m.fl 2011; Elekes & Eriksson 2019a). Då är generellt verksamheter på matrisens högra sida mer i linje med regionens befintliga struktur. Ett annat, kanske mer säkert alternativ, är att istället strikt fokusera på den horisontella dimensionen av matrisen och försöka stimulera tillväxt i kraftigt inbäddade men kanske inte nödvändigtvis så komplexa verksamheter. Som vi sett under den senaste tioårsperioden har detta hög sannolikhet att vara framgångsrikt men kan också konservera redan befintliga regionala styrkor och identiteter. Det kan riskera bidra till en ökad regional divergens om mer komplexa verksamheter koncentreras i storstadsregioner och mer generiska i övriga regioner.   Den initiala kartläggning som genomförts i denna rapport behöver så klart kompletteras med välavvägda regionala näringslivsstrategier utifrån mer kvalitativ och kontextuell information för att stödja båda etablerandet av nya verksamheter som kompletterar nuvarande näringsliv och stötta växande sektorer att kunna bli mer inbäddade i regionen. Det innebär att det kanske inte alltid är en given nyckelindustri, eller styrkeområde, där fokus ska ligga, utan istället att försöka bygga upp relaterade sektorer för att öka inbäddningen och stärka hela det industriella systemet. Elekes & Eriksson (2019b) visar exempelvis att en given regions styrkeområden har olika tillväxtförutsättningar vilket också ger vid handen att olika former av interventioner kan vara nödvändiga för att utveckla olika delar av näringslivet beroende på inbäddningen av fokusområden. När det gäller gemensamma möjligheter till samordning eller förstärkning av regional specialisering vore det också önskvärt att istället för att utgå från existerande strukturer kunna ta hänsyn till faktiska mål. Var ser respektive region möjligheter, var skulle samordning vara relevant och i vilka fall ska nuvarande regionala styrkor fortsätta utvecklas regionalt och inte vara gränsöverskridande?  Den definition av relaterade verksamheter som använts i denna rapport bygger på resurser inneboende i den regionala arbetskraften i form av kompetenser och erfarenheter och hur dessa kan användas i nya kombinationer. Det speglar alltså kompetensförsörjningspotentialen i den framtida näringslivsutvecklingen. Dock finns det så klart andra relationer som också är av betydelse. Exempelvis kan interaktioner mellan företag främjas för att nya företag ska kunna bli mer socialt inbäddade i regionen men också information om regionala köp/säljrelationer skulle kunna komplettera dessa analyser. 

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Social och ekonomisk geografi -- Ekonomisk geografi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Social and Economic Geography -- Economic Geography (hsv//eng)

Nyckelord

Skill-relatedness

diversifiering

relaterad densitet

Kvarken

specialisering

Social and Economic Geography

kulturgeografi

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)