Wrong-way driving : En studie av ett ITS-system för detektion och varning för fordon i fel körriktning

• Huvudsyftet med detta projekt har varit att genomföra en utvärdering av ett system som detekterar och varnar för den händelse då ett fordon färdas mot färdriktningen i motsatt trafiks körfält samt undersöka trafikanters förståelse av informationen från systemet.Vid en trafikplats har en avfart från väg E4 har utrustats med vägmonterade sensorer som detekterar fordon i fel riktning. Sensorerna är batteridrivna och laddas via solceller. De aktiverar trådlöst, via en gateway, vägmarkörer (ljusbrickor) utplacerade på vägstolpar längs avfarten. Ett blixtrande/rinnande rött ljus ger förare som kör mot färdriktningen en visuell varning.I England och USA kallas ett fordon i fel färdriktning för ”wrong-way driving”, i Danmark spøgelsesbilister, i Tyskland geisterfahrer men det svenska språket har ingen motsvarighet. Det medför också att det är svårare att hitta svensk information i olycksdatabasen STRADA samt i annan litteratur.En litteraturstudie visade att det är mycket sällsynt med litteratur som berör svenska förhållanden om fordon i fel färdriktning. Däremot finns det ofta omskrivet beträffande engelska och amerikanska förhållanden med statistik.Brister i skyltning, utformning eller belysning kan vara orsaker till att en förare kör mot färdriktningen. Fler orsaker kan vara att föraren är alkohol- eller drogpåverkad, trött, sjuk eller gör det fullt medvetet.Intervjuer med trafikanter, Polisen, Sveriges Radios trafikredaktion och Trafikverket har genomförts för att öka kunskapen om hur vanligt förekommande denna typ av felkörning är. Svaren tyder på att det är ganska vanligt, men det saknas officiell statistik beträffande hur ofta det sker, ofta beroende på att det inte skett en verklig olycka.Statistikinsamling är mycket viktigt för att kunna arbeta med utveckling av trafiksäkerhet. Viktiga beslut måste grundas på fakta och beträffande wrong-way driving förefaller det finnas stora mörkertal.Vid en observationsstudie fick 13 personer besvara frågor angående hur man upplevde varningssystemets visuella varning med rinnande rött ljus. Fyra personer svarade att man skulle stanna och vända eller backa därifrån om man skulle mötas av en sådan ljuskombination, resterande nio personer skulle troligen fortsätta. De flesta tyckte att synbarheten var mycket bra vid de ljusförhållanden som var vid observationstillfället. De flesta förknippade det röda ljuset med en varning eller vägledning av något slag men det var inte självklart att man skulle stanna eller vända.Tre månaders loggningsdata från testplatsens sensorer visade att det vid fyra tillfällen färdats fordon mot körriktningen. Dessa har verifierats med video. Ett av fordonen fortsatte upp längs avfarten trots mötande trafik och blixtrande varningsljus medan tre backade tillbaka eller vände. Sensorerna som detekterar fordon behöver kalibreras för att bättre kunna särskilja fordonriktningar.Det finns flera aktörer som samlar in trafikinformation, Polisen, Trafikverket, Sveriges Radios Trafikredaktion, SOS Alarm och kommuner är några. I dagsläget finns ingen tydlig samverkan mellan dessa för att snabbt nå ut med viktig information till trafikanterna. En nationell databas där de olika informationskällorna rapporterar in händelser skulle i dagsläget öka möjligheten att ge trafikanterna information snabbt.Inom en förhållandevis kort tidsperiod, i princip tre veckor, körde 4 förare mot färdriktningen på testplatsen. Detta skedde på en enda plats i Sverige. Hur vanligt förekommande är det då i hela Sverige?

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Transportteknik och logistik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Transport Systems and Logistics (hsv//eng)

Nyckelord

Traffic Engineering

Trafikteknik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)