Till stöd för stödbrev

Stödbrev har uppfattats som särskilt svåra att tolka, eftersom åtagandena i handlingen är oprecist formulerade. Den “dåliga” utformning texten fått beror nog ofta på den affärsmässiga kontexten och en önskan hos parterna att skjuta problemen på framtiden. Tar man det affärsmässiga sammanhanget och bakgrunden på allvar, så får detta emellertid konsekvenser för tolkningen av stödbrevet. Den som skall tolka stödbrevet måste i allt väsentligt utgå från stödbrevets text och inte bakom texten försöka konstruera fram en samstämmig vilja som aldrig funnits där. Traditionellt delas stödbreven upp i svaga, mellanstarka och starka stödbrev. I artikeln framförs tanken, att det vore bättre att dela in stödbreven i bara två grupper, nämligen självständiga och borgensliknande. Uppdelningen grundas på om det är utfärdaren själv som brustit i uppfyllelsen av ett direkt åtagande mot stödbrevets mottagare eller om ansvaret utlöses av att den prestationsskyldige i det förhållande som föranledde utfärdandet av stödbrevet inte fullgjort sin förpliktelse mot stödbrevsmottagaren. I artikeln diskuteras även huruvida de förpliktelser som kan åläggas en utfärdare av ett stödbrev är underförstått villkorade av att förhållandena är desamma som då stödbrevet utfärdades.

About the subject

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.