MBL och fonderna: två spel om ekonomisk demokrati

↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Sökning: WFRF:(Nivre Joakim 1962 ) > (2010-2014) > MBL och fonderna :

Bengtsson, Bo,1947-Statens institut för byggnadsforskning (författare)

MBL och fonderna : två spel om ekonomisk demokrati

Artikel/kapitelSvenska1991

Förlag, utgivningsår, omfång ...

1991
printrdacarrier

Nummerbeteckningar

LIBRIS-ID:oai:DiVA.org:uu-266121
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-266121URI

Kompletterande språkuppgifter

Språk:svenska
Sammanfattning på:engelska

Ingår i deldatabas

SwePubSwePub

Klassifikation

Ämneskategori:ref swepub-contenttype
Ämneskategori:art swepub-publicationtype

Anmärkningar

Spelteori har ofta kommit att användas för att analysera typiserade och ytterst generella frågeställningar om statens uppkomst, miljöförstöring, förutsättningarna för krig och fred, etc. Orsaken är kanske att en stiliserad teori uppfattas som mest lämpad för stiliserade frågeställningar. Även spelteorins vanligaste empiriska tillämpningsområde, internationella konflikter, anses ju av många - med rätt eller orätt - kännetecknas av relativt väldefinierade aktörer och entydiga mål. Mera sällan tycks spelteori ha använts för att analysera inrikespolitiska frågor. Sannolikt har de förenklingar som krävs ofta uppfattats som alltför grova för att göra rättvisa åt komplexa processer med ett vimmel av aktörer, flerdimensionella mål och odeciderade handlingsalternativ. Ett undantag är forskningsprogrammet "Politik som rationellt handlande" vid statsvetenskapliga institutionen i Uppsala, där spelteori användes som en av flera metoder för att analysera politiskt beslutsfattande. Som utvecklas i det följande menar jag dock att man i dessa studier inte fullt ut utnyttjat spelteorins möjligheter. Denna uppsats har två syften. Det första är att bidra till utvecklingen av en spelteori för parlamentariska spel. Jag försöker göra det genom att visa på hur beslutsfattare, handlingar, ståndpunkter och argument i den parlamentariska processen kan översättas till spelteorins komponenter, dvs aktörer, handlingsalternativ, utfall och nyttovärden. Det andra syftet är att med hjälp av spelteori jämföra två parlamentariska beslut, nämligen beslutet om medbestämmandelagen 1976 och beslutet om löntagarfonderna 1983. Denna jämförelse kan samtidigt ses som ett test på hur väl jag lyckats uppfylla mitt första syfte. Hypotesen för jämförelsen är att förändringar i de politiska partiernas inställning till facket mellan de båda tidpunkterna lett till skillnader mellan de båda spelen. Denna hypotes prövas i tre steg. Först formulerar jag de båda beslutsprocesserna i sådana spelteoretiska termer att en jämförelse blir möjlig. Därefter genomför jag jämförelsen - och kan konstatera vissa intressanta skillnader. Slutligen diskuterar jag några alternativa orsaker till dessa skillnader. Det visar sig att ingen av dessa ger en bättre förklaring än hypotesen om förändrad inställning till facket.

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

Statens institut för byggnadsforskning (creator_code:org_t)

Sammanhörande titlar

Ingår i:Statsvetenskaplig Tidskrift94:1, s. 13-390039-0747

Internetlänk

https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-266121

Hitta via bibliotek

Statsvetenskaplig Tidskrift (Sök värdpublikationen i LIBRIS)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...: Bengtsson, Bo, 1 ...

Artiklar i publikationen: Statsvetenskapli ...

Av lärosätet: Uppsala universitet

Sök utanför SwePub

Sök vidare i:: Google; Google Book Search; Google Scholar

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se