Programmering i svensk skolmatematik

• När programmering skulle inkorporeras i skolans arbete valde Sverige i sin läroplansrevidering 2017 att skriva in det i matematikämnet, med stark koppling till algebra. Samtliga matematiklärare ställdes då inför utmaningen att undervisa i programmering. Vi undersöker här resultatet av 32 lärargruppers gemensamma arbete med att planera och genomföra lektioner i programmering i matematik i grundskolan. För att få insikt i hur lärare tolkar uppdraget och transponerar läroplananes beskrivning av programmering till klassrumspraktiken analyserar vi det matematiska innehållet i dessa lektioner samt vilken syn på relationen mellan matematik och programmering som framträder i lärarnas beskrivning av syfte, lärandemål, aktivitet och reflektion.  Vi finner att programmeringsaktiviteter i 1/3 av lektionerna inte kopplas till något traditionellt matematiskt innehåll. I övriga lektioner är det främst aritmetik eller geometri som utgör det matematiska innehållet. Få explicita kopplingar görs till algebra förutom till begreppet variabler, men då är det främst variabler inom programmering som avses. I materialet framträder fyra olika relationer mellan matematik och programmering: 1) enbart programmering; 2) matematik som en kontext för programmering; 3) programmering som ett verktyg för att effektivisera beräkningar; 4) programmering som ett verktyg för att utforska matematik. Resultaten diskuteras i relation till matematikämnets syfte och innehåll i den svenska läroplanen.

• When incorporating programming in the school curricula, Sweden decided to integrate it with mathematics, and specifically within the core content of algebra. As a result, all mathematics teachers at all levels were faced with the challenge of teaching programming. In this study we analyse documentation from 32 lessons studies where groups pf teachers have planned, conducted, and revised lessons on programming within the school subject mathematics. To gain insight into how the teachers interpret the new task and thus contribute to the transposition of knowledge from the curriculum level to the classroom level, we analyse the mathematical content in these lessons and the relations between mathematics and programming that emerge in the way the teachers describe the aim, the activites and the learning outcomes of the lessons. We find that 1/3 of the lessons do not connect to any traditional mathematics content, and the rest of the lessons mostly focus on arithmetic or geometry. Few explicit connectiions are made to algebra, execpt for the variable concept, but when variables are treated the focus is on variables in the programming sense rather than algebra. Four different relationships between mathematics and programming emerge in the data: 1) programming without connecting to mathematics; 2) mathematics as a context for programming, 3) programming as a tool for efficient calculations; 4) programming as a tool for exploring mathematics. The results are discussed relation to the transposition of knowledge of mathematics as a school subject.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

programming

mathematics

school algebra

transposition of knowledge

programmering

matematik

algebra

grundskolan

Curriculum Studies

Didaktik

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)