I centrum av periferin

• Utgångspunkten i vårt forskningsprojekt Kreativa och entreprenöriella utkanter (Creative and entrepreneurial edges) är att geografer och andra akademiker kanske i alltför hög utsträckning har fokuserat på städer, urbana miljöer och tätbebyggda infrastrukturer. Detta för att förklara fenomen som relaterar till kreativa processer och aktiviteter. Framförallt har man lyft fram den närhet och interaktion som kan uppstå i städer och som kan ge fördelar i processer som har att göra med nya idéer och kreativitet. Motsatt har forskningen inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammat vare sig de aktiviteter som de facto sker i periferin, samt de fördelar som existerar i mer perifera lokaliseringar. Det finns således anledning att ifrågasätta en förenklad och binär uppdelning. I det forskningsprojekt vi arbetar med är utgångspunkten att även om centrum är viktigt för allehanda kreativa processer så kan vi inte bortse från perifera miljöers roll och positiva effekter på kreativa processer. Syftet är således att undersöka idén om att kreativitet och entreprenörskap i utkanten och på perifera platser är betydelsefull och hållbar och att vi bör förhålla oss till idén om att outsiders ofta omformulerar våra frågeställningar och föreställningar och förändrar vårt sätt att se. För att nyansera förståelsen kring myter som är relaterade till konstnärskap, kreativa processer och perifera platser har vi valt att empiriskt fokusera på konstnärer i Värmland och Skogen mellan oss. Vi antar ett relationellt perspektiv på platser och processer. Det ger oss utrymme att utmana en ortodox uppdelning mellan centrum och periferi och på så vis frångå synen på dessa som en dualism, ett antingen-eller. Vi hävdar att det att vara perifer varken betyder att man är isolerad eller hänvisad till en lägre grad av professionellt arbete eller sämre kreativa möjligheter. Snarare bör vi se centrum-periferi som ett kontinuum där ett nätverk av aktörer (individer, organisationer eller objekt) agerar på olika avstånd. Denna studie visar att ekonomiska faktorer och balansen mellan arbete och privatliv är två väsentliga orsaker till att konstnärer väljer att bosätta sig och vara aktiva i periferin. Samtidigt omfamnar konstnärerna de kreativa möjligheter som uppstår av att befinna sig i utkanten och de skapar aktivt lokala och externa nätverksrelationer och plattformar. För konstnärer och kulturarbetare är en binär rumslig indelning således inte en relevant utgångspunkt. Istället behövs en mer nyanserad förståelse av relationella geografier som stödjer både landsbygden som kreativ plats och de individuella konstnärernas kreativa karriärer. I synnerhet ifrågasätter vi antagandet om att urban kreativitet är kollektiv och att landsbygdens kreativitet är individuell och skulle sakna fördelarna med närhet och agglomeration. Det är just i arbetet med att skapa infrastruktur för konst och kreativitet på landsbygden som det kollektiva är centralt. Där bidrar professionaliteten både i det konstnärliga arbetet i sig och i tillgången till professionella nätverk till att flera konstnärer kan dra nytta av detta och utveckla sitt konstnärskap. Vi hävdar således att dessa konstnärer inte väljer mellan den sociala staden och den isolerade landsbygden. De kombinerar fördelarna med de bägge genom translokala processer och nätverk.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Social och ekonomisk geografi -- Kulturgeografi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Social and Economic Geography -- Human Geography (hsv//eng)

Nyckelord

konst

konstnär

centrum

periferi

kreativa porcesser

relationellt perspektiv

Social and Economic Geography

Kulturgeografi

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

kap (ämneskategori)