Nationens styvbarn : Judisk samhällsintegration i några Norrlandsstäder 1870-1940

• Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken ekonomisk och social ställning den judiska minoriteten intog i det svenska samhället under perioden 1870 till 1940. Tidigare forskning har riktat stor uppmärksamhet mot rättsliga och politiska aspekter av den svenska judenhetens historia, mer sällan mot judarna och samhället i en bredare bemärkelse. Andra studier har lyft fram antisemitism på svensk mark utan att koppla fenomenet till en social nivå.Genom en undersökning av hur judiska invandrare, med ursprung i Östeuropa, successivt fogades in i några svenska lokalsamhällen, tar denna avhandling ett bredare grepp på frågan om judarna och samhället. Här undersöks hur den svenska judenheten integrerades i samhället efter det att emancipationen gett judarna fulla medborgerliga och politiska rättigheter. Judarnas ekonomiska och sociala ställning undersöks, liksom den sociala antisemitism som drabbade judarna. Studien rör sig i gränslandet mellan social- och kulturhistoria. Undersökningen visar att merparten av judarna i Sundsvall, en betydelsefull handelsstad i norra Sverige, fick sin försörjning genom en föga lönsam gårdfarihandel under början av undersökningsperioden. Sedan butiks- och grosshandelsrörelser började grundas inleddes en långsam socioekonomisk klättring. I takt med de ekonomiska framgångarna ökade judarnas sociala status, med engagemang i föreningslivet och lokalpolitiken. De framgångsrika familjerna tonade ner sin judiska identitet till förmån för en borgerlig och nationell kultur.Ungefär hälften av den judiska gruppen fick aldrig uppleva framgången utan förblev en marginaliserad grupp, med småhantverk eller gårdfarihandel som försörjningsbas. Det stora flertalet av denna underklass saknade svenskt medborgarskap. En social klyfta vidgades gentemot den judiska borgerligheten. Under hela undersökningsperioden var antisemitismen en kulturell kod i majoritetssamhället, oavsett integration och socioekonomisk framgång. Mycket tyder på att det sociala klimatet blev mer fientligt gentemot judarna efter 1920. Studien visar att nationalstaten Sverige lämnade litet utrymme för multikulturella strukturer. Judarna accepterades som nationens styvbarn men knappast som fullvärdiga svenskar.

• The purpose of this dissertation is to investigate what economic and social position the Jewish minority occupied in the Swedish society during the period 1870 to 1940. Earlier research gave attention to the legal and political aspects of the history of Swedish Jewry, seldom looked at the Jews and society in a wider sense. Other studies have focused on anti-Semitism without connecting the phenomenon to the social level.By means of research on how Jewish immigrants originating in Eastern Europe, successively joined in with the some local cities, this dissertation takes a broader grip on the question of Jews in society. I investigate how Swedish Jewry was integrated in society after the emancipation gave Jews full citizenship. The economic and social position of the Jews is investigated, as well as the social anti-Semitism. The investigation shows that the majority of the Jews in Sundsvall, a significant trading center in northern Sweden, made their livelihood from the small profits made through peddling at the beginning of the period researched. Once shops and retail firms began to be established a social economic advancement took place. Side by side with their economic success the social status of the Jews rose. The successful families toned down their Jewish identity and emphasized their new bourgeois and national culture.About half of the Jewish group however never experienced success, but remained a marginalized group. The large majority of this lower class lacked Swedish citizenship. This social chasm widened in relation to the Jewish bourgeoisie.During the whole period under investigation there was an anti-Semitic cultural code in the dominant society, regardless of integration and socioeconomic success. The study shows that the Swedish nation-state left little space for multicultural structures. The Jews were accepted as the stepchildren of the nation but hardly as fully accepted Swedes.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Religionshistoria (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- History of Religions (hsv//eng)

Nyckelord

History

Historia

Judar

Historia

1800-talet

1900-talet

Sverige

Norrland

Sundsvall

Sverige

Nationalism

Nationell identitet

Minoriteter

Antisemitism

Sverige

Samhällsintegration

Socialhistoria

Lokalhistoria

historia

History

History of religion

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)