SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Extended search

WFRF:(Merkel Axel 1990 )
 

Search: WFRF:(Merkel Axel 1990 ) > Kartläggning av ham...

  • Merkel, Axel,1990-Statens väg- och transportforskningsinstitut,Transportekonomi, TEK (author)

Kartläggning av hamnarnas avgifter : framtagen inom projektet ”Avgiftsmodell 2028”

  • BookSwedish2022

Publisher, publication year, extent ...

  • Linköping :Statens väg- och transportforskningsinstitut,2022
  • 34 s.
  • electronicrdacarrier

Numbers

  • LIBRIS-ID:oai:DiVA.org:vti-18931
  • https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-18931URI

Supplementary language notes

  • Language:Swedish
  • Summary in:Swedish

Part of subdatabase

Classification

  • Subject category:vet swepub-contenttype
  • Subject category:rap swepub-publicationtype

Series

  • VTI PM ;2022:9

Notes

  • Syftet med denna PM är att kartlägga huruvida och på vilket sätt allmänna hamnar i Sverige miljödifferentierar sina avgifter. Detta görs för att bättre förstå dagens situation samt att undersöka vilken eller vilka delar av avgiften som är differentierad och vilken innebörd detta kan ha för redare som uppfyller respektive inte uppfyller ställda krav på fartygs miljöprestanda. Kartläggningen visar att majoriteten av de allmänna hamnarna i Sverige tillämpar någon form av miljödifferentiering i bestämmandet av avgifter och taxor för anlöpande trafik. Miljödifferentieringen hamnarna emellan är dock inte samordnad. Som bas för miljödifferentieringen används en rad olika index och kriterier kopplade till fartygs miljöprestanda. Även rabattnivåerna som kan erhållas skiljer sig åt, även om många hamnar har valt att ha liknande nivåer. På grund av den bristande samordningen är det svårt att jämföra de olika hamnarna med varandra. Genomgången visar att drygt hälften av de allmänna hamnar som tillämpar miljödifferentierade avgifter använder sig av indexen Clean Shipping Index (CSI) eller Environmental Ship Index (ESI). Andra förekommande varianter är att hamnar utgår från äldre certifikatsystem för kväveoxid- och svaveloxidreduktion. Vissa hamnar ger rabatt om fartygen använder LNG för framdrift och/eller tillhandahåller miljödifferentierade fartygsavgifter och gör det billigare för redare om de kopplar upp fartyg till landansluten el. Det förekommer även investeringsstöd som åtgärd för att ge incitament för fartygen att ställa om, förutsatt att fartyget fortsätter att trafikera hamnen. Sammanfattningsvis pekar kartläggningen på att viss likriktning råder i hur avgifter miljödifferentieras, framför allt i de stora allmänna hamnarna. Det råder dock fortfarande en brist på koordinering, vilket visas av att många av de hamnar som tillämpar miljödifferentiering gör detta med olika baser för beräkning av rabatter. Dessutom tillämpar långt ifrån alla hamnar ett system som är kompatibelt med rabattsystemet för de statliga farledsavgifterna.

Subject headings and genre

Added entries (persons, corporate bodies, meetings, titles ...)

  • Vierth, Inge,1959-Statens väg- och transportforskningsinstitut,Transportekonomi, TEK(Swepub:vti)inge.vierth@vti.se (author)
  • Jändel, SimonKTH - student (author)
  • Kvarnefalk, Albin,1999-KTH - student (author)
  • Statens väg- och transportforskningsinstitutTransportekonomi, TEK (creator_code:org_t)

Internet link

To the university's database

Search outside SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view