SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

(hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Annan samhällsvetenskap) hsv:(Övrig annan samhällsvetenskap)) lar1:(vti)
 

Sökning: (hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Annan samhällsvetenskap) hsv:(Övrig annan samhällsvetenskap)) lar1:(vti) > (2000-2004) > Trafiksäkerhet vid ...

Trafiksäkerhet vid skolskjutsning : litteraturstudie och fältobservationer

Sörensen, Gunilla (författare)
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Anund, Anna (författare)
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Wretling, Peter (författare)
Statens väg- och transportforskningsinstitut
 (creator_code:org_t)
Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2000
Svenska 41 s.
Serie: VTI meddelande, 0347-6049 ; 885
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • I svensk lag ställs inga krav på särskild utbildning av de förare som ska ansvara för barn vid skolskjutsning. År 2000 är det därför fortfarande tveksamt om alla skolskjutsförare har en rimlig chans att erbjuda barnen en trafiksäker resa. Tar kommunerna på sig ansvaret för utbildningen? Vem tar ansvar för barnens säkerhet till och från hållplatserna? En tidigare studie, omfattande skolskjutskontrakt i Östergötland, har visat skillnader mellan ställda trafiksäkerhetskrav. Därför påbörjades ett större projekt med syfte att studera faktorer kring upphandling av samhällsbetald skolskjuts. Målet var att identifiera och värdera trafiksäkerhetsaspekterna, för att få underlag till beräkningar av samhällets totala kostnader för skolskjutning. Föreliggande redovisning utgör första etappen, med huvudsyfte att kartlägga litteratur från 1990-talet. De utförligaste studierna återfanns i amerikansk litteratur, där betydelsen av utbildning poängterades, inte minst avseende förare. För skolskjutsfordonen sattes höga krav i gällande standarder, bälten undantaget. Också EU-kommissionen betonade vikten av förarutbildning. I Storbritannien diskuterades skolskjutssystemet avseende regionala olikheter i policy, omfattning och kostnader. En sammanfattande reflektion är att en stor del av den internationella forskningen, framför allt den amerikanska, har resulterat i att förarens roll har satts i centrum. Förarna väljs med omsorg, utbildas noga och ges befogenheter att agera vid vissa lagöverträdelser. Vidare är fordonen i USA speciellt framtagna för att möta de hårda lagkrav som ställs, avseende säkerhet vid krock, voltning, brand etc. I USA har låga olyckstal därmed uppnåtts. I Sverige har kommunerna stor betydelse i egenskap av upphandlare av skolskjuts. I avtalen kan särskilda trafiksäkerhetskrav skrivas in. Där kan också anges hur, av vem och till vem utbildning ska ges om trafiksäker skolskjuts. För att få köra skolskjuts krävs körkort med behörighet för taxi eller buss. Inga ytterligare lagkrav avseende utbildning ställs på föraren. Utbildning av såväl förare som barn och föräldrar är eftersatta områden. Sammanlagt 440 000 barn reser skolskjuts dagligen. De olyckor som skolskjutsarna blir inblandade i går inte att särskilja i befintlig statstik, trots det stora antalet resor. Det beror på att skolskjutsfordon inte definieras som en särskild fordonstyp i Vägverkets olycksdatabas.
  • This study focused on traffic safety aspects in connection with school transport. A literature study was carried out. Observations were made while travelling on several trips and attending an education day. Accident data were also of interest. Previously, contracts had been compared from the aspect of traffic safety. This called for an extension resulting in a larger study entitled “Traffic safety aspects in the purchase of transportation at public expense, with particular reference to school transport”. The aim was to identify and value the traffic safety aspects concerned in order to minimise the total costs to the community. The first part involves literature from the 90's, excluding vehicle-related aspects, and has been documented in this report. The most comprehensive investigations were found in the American literature. The importance of driver education was pointed out and accident crash studies had resulted in high standards for school buses. In Europe, the EC directives also emphasise the importance of the driver. In Great Britain, the case for changing the present system was examined in terms of discretionary policies, expenditure and extent and means of provision. The congestion resulting from the increasing number of pupils being driven to school by their parents was also discussed. In Sweden, responsibility is put on the school boards and the municipalities. Co-ordination between different types of community-financed journeys is advocated, sometimes without any regard for the consequences in terms of traffic safety. In the USA, accidents have been reduced to an extremely low level. In Sweden, the number of accidents related to school transport is still unknown.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Övrig annan samhällsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Other Social Sciences not elsewhere specified (hsv//eng)

Nyckelord

School transport
Safety
Local authority
Driver
Contractor
Child
Adult
School
Responsibility
Accident rate
Specifications
Sweden
80 Road: Traffic safety and accidents
80 Road: Traffic safety and accidents

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy