SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

WFRF:(Albertsson Ulf)
 

Sökning: WFRF:(Albertsson Ulf) > Litteraturöversikt ...

Litteraturöversikt Skadehändelser relaterade till busstrafik : Buss-OLA - en trafiksäker bussfärd

Albertsson, Pontus (författare)
Björnstig, Ulf (författare)
Falkmer, Torbjörn (författare)
Statens väg- och transportforskningsinstitut
visa fler...
Turbell, Thomas (författare)
Statens väg- och transportforskningsinstitut
visa färre...
 (creator_code:org_t)
Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2003
Svenska 40 s.
Serie: VTI rapport, 0347-6030 ; 488
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • The aim of this literature review was to describe the pattern of injuries and fatalities related to bus traffic. Furthermore, the aim was to identify possible future measurements for improvement of passive safety in buses. Bus crashes were presented in international literature virtually in as many ways as there were articles on the topic. Hence, the authors used the term bus incidents, in order to cover all types of injuries related to bus traffic. In this review only M2 and M3 buses, i.e. buses over 3.5 tonnes were included. In the vast majority of OECD countries, less than 1 % of the vehicle fleet was constituted of buses. Bus passenger's average person kilometres represented 10 % of the total road vehicle person kilometres annually.The number of fatalities and injured in bus incidents have been stable recent years in EU. The fatality risk is ten times lower for bus passengers compared with car occupants. Of all traffic fatalities, bus fatalities represented 0.3-0.5 %. The most frequent injury localisations from all types of bus crashes were lower limb (35 %), upper limb (33 %) and head/face (28 %). Rollovers occurred in almost all cases of severe crashes. Projection, total ejection, partial ejection, intrusion and smoke inhalation were the main injury mechanism. Three major injury groups in severe bus crashes were thoracic injuries, massive injuries and pelvic fractures.Heavy wind seemed to be capable of affecting the bus dynamics, particularly on highly built buses (e.g. as high as 4.3 meters). Unprotected road users were hit by buses in about 1/3 of all cases in Sweden. Side impact was most common for local buses (38 %). Boarding and alighting were contributing to injuries in about 1/3 of all cases. If the coach has more than one section it seems that the upper section is more exposed to risk for injuries than the lower section.Safety belts can improve the passive safety in buses. The 2-point belt prevents passenger ejection but in frontal crashes the jack knife effect could cause head and thoracic injuries. However, the 3- point belt provides the best restraint in rollovers and frontal crashes, as it keeps the passenger remained seated.
  • Syftet med litteraturanalysen har varit att beskriva ett mönster för skadehändelser och dödsfall relaterade till stads- och långfärdsbusstransporter och att identifiera möjliga framtida säkerhetsåtgärder speciellt med tanke på passiv säkerhet. Den internationella litteraturen var mycket disparat vilket föranledde författarna att använda sig av begreppet skadehändelser relaterade till buss med syfte att täcka alla typer av skadehändelser som förekommer hos busstransporter. I denna litteraturöversikt är endast kategorierna M2 och M3-bussar inkluderade, dvs. bussar som väger mer än 3,5 ton. Andelen bussar av det totala antalet fordon uppgår till 1 % i nästan samtliga OECD länder. Busspassagerarnas genomsnittliga antal personkilometer utgör 10 % av det totala antalet personkilometer räknat för alla fordon.Antalet döda och skadade orsakade av stads- och långfärdsbusstrafik har legat på en stabil nivå de senaste åren i den Europeiska Unionen (EU). När det gäller risk att dödas, är buss tio gånger säkrare per km än att resa med bil. Dödsfall i busstrafik utgör mellan 0,3 och 0,5 % av alla dödsfall i trafiken. De kroppsdelar som skadats mest hos bussresenärer i alla typer av krascher var nedre extremiteter (35 %), övre extremiteter (33 %) samt huvud och ansikte (28 %). Vältningar och rullningar var orsaken till i stort samtliga svåra krascher. Tre huvudkategorier av skador kategoriserades vid svåra krascher; thoraxskador, massiva skador fördelade över hela kroppen och bäckenfrakturer.Hårda sidvindar verkar påverka långfärdsbussarnas aerodynamiska och fordonsdynamiska egenskaper, speciellt högbyggda bussar. I Sverige kolliderade bussar med gående, cyklister eller mopedister i en tredjedel av alla fall. Sidokollisioner för stadsbussar var den vanligaste krockriktningen. Flera fynd indikerar att ca 1/3 av alla skadehändelser härrör från på- och avstigning. Om långfärdsbussen har mer än ett plan verkar passagerare i det övre planet vara mera utsatta för att skadas än dem i nedre planet.Säkerhetsbälten i långfärdsbussar kan med stor sannolikhet förbättra den passiva säkerheten. Ett 2-punkts midjebälte förhindrar att man kastas ut ur bussen vid en krasch men kan vid en frontalkollision göra att överdelen av bålen samt huvudet slår emot det framförvarande sätet. Ett 3-punktsbälte ger dock det bästa skyddet, då det håller fast passagerarna i sin stol.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Maskinteknik -- Farkostteknik (hsv//swe)
ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Mechanical Engineering -- Vehicle Engineering (hsv//eng)

Nyckelord

Bus
Accident
Injury
Fatality
Passive safety system
Collision
Overturning
Ejection
Fracture
Wind
Safety belt
811 Road: Accident statistics
811 Road: Accident statistics

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy